Trafikverkets dubbelspårsbeslut möts av stark kritik från näringslivet

Stämningen var tät när regionens beslutsfattare, näringsliv och myndighetsrepresentanter samlades i Gävle under den årliga Dubbelspårets dag. Konferenslokalen var fylld till sista plats av personer som alla sökte svar på samma fråga: Varför bedömer Trafikverket att en utbyggnad av Ostkustbanan till dubbelspår inte längre är samhällsekonomiskt försvarbar?

Trafikverkets besked, som kom tidigare i veckan, innebär att dubbelspårsprojektet inte inkluderas i myndighetens föreslagna infrastrukturplan för de kommande tolv åren. Ett beslut som skapar oro i regionen, särskilt bland de många företag som är beroende av fungerande transportlösningar.

Mellansvenska handelskammaren, som representerar 360 medlemsföretag, är starkt kritiska till Trafikverkets bedömning. Enligt dem är den nuvarande järnvägssträckan en allvarlig flaskhals som hämmar både gods- och persontrafik i regionen.

”För att människor ska vilja flytta hit och arbeta krävs ett välfungerande transportsystem. Om vi inte får dessa grundläggande infrastrukturkomponenter på plats riskerar vi att företagen på sikt förlorar sitt existensberättigande här. Produktionen kan då flyttas till platser med bättre logistikförutsättningar,” säger Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef vid Mellansvenska handelskammaren.

Trafikverkets representanter försvarar sin ståndpunkt med att bedömningen bygger på internationellt erkända beräkningsmodeller för samhällsekonomisk lönsamhet. Trots beskedet om uteblivet dubbelspår betonar myndigheten att de fortfarande har för avsikt att förbättra kapacitet och hastighet på Ostkustbanan, om än med mindre kostsamma åtgärder.

”Vi tittar på alternativa lösningar, exempelvis partiella dubbelspår på utvalda delar av sträckan, det som vi kallar mötesspår,” förklarar Helena Werre, tillförordnad regional direktör på Trafikverket Mellersta.

Särskilt problematiskt är situationen för sträckan Gävle-Kringlan (Axmartavlan), där den föreslagna utbyggnaden nu riskerar att bromsas avsevärt. Gävle kommun uttrycker frustration eftersom de redan investerat betydande tid och resurser i förberedande arbeten. Detaljplaner har ändrats och kommunen har genomfört praktiska åtgärder som flytt av vattenledningar för att möjliggöra dubbelspåret.

Från kommunalt håll riktas nu blickarna mot den politiska nivån. Nästa år är det regeringens tur att ta ställning till den nya infrastrukturplanen, och många regionala aktörer hoppas på ett ingripande till dubbelspårets fördel.

”Vår målsättning är tydlig – nya Ostkustbanan måste byggas. Vi har tidigare fått negativa besked från Trafikverket men då har regeringen agerat i motsatt riktning. Vi sätter vårt hopp till att detta kommer att ske även denna gång,” säger Daniel Olsson (S), kommunalråd i Gävle.

Frågan om dubbelspår längs Ostkustbanan har länge varit en prioriterad fråga för regionens utveckling. Den enkelspåriga järnvägen anses vara en begränsande faktor för tillväxt och industriell utveckling i Mellansverige. Med ökande krav på klimatsmarta transportlösningar har järnvägskapaciteten blivit en än mer central fråga.

Kritiker menar att Trafikverkets beräkningsmodeller inte fullt ut tar hänsyn till de långsiktiga regionalekonomiska och miljömässiga vinsterna med utbyggd järnvägskapacitet. Förespråkare för dubbelspåret pekar på att fungerande persontrafik är avgörande för regionens kompetensförsörjning, samtidigt som effektiva godstransporter är en förutsättning för industrins konkurrenskraft.

Trots bakslaget lever hoppet om dubbelspår längs Ostkustbanan vidare, och regionens aktörer står enade i sin ambition att påverka det slutgiltiga beslutet när infrastrukturplanen ska fastställas av regeringen under nästa år.