Nationalteater ska dra in 20 fasta jobb över tre år

Dramatens nedskärningar – en konsekvens av regeringens kulturpolitik

Nationalscenen Dramaten kommer att minska sin personalstyrka med upp till 20 fasta tjänster under de kommande tre åren, meddelar vd Susanna Dahlberg i en intervju med Dagens Nyheter. Beslutet är enligt Dahlberg en direkt följd av regeringens nuvarande kulturpolitik.

”Inför 2024 minskade vårt statsanslag och är nu oförändrat. Men eftersom löner och andra priser på tjänster och varor höjs, blir det mindre pengar kvar till att bedriva verksamheten. För att ha en långsiktigt hållbar ekonomi och en budget i balans behöver vi minska”, förklarar Dahlberg.

Det är ännu inte fastställt exakt vilka positioner som kommer att påverkas av nedskärningarna, men samtliga avdelningar inom teatern kan komma att beröras. Detta skapar oro bland de anställda, där osäkerheten kring framtiden nu är påtaglig.

Dramaten, som är Sveriges nationalscen för talteater, har idag 169 tillsvidareanställda. Om man räknar in projektanställda och tillfälliga tjänster arbetar totalt omkring 600 personer i organisationen på årsbasis. Nedskärningarna motsvarar därmed mer än 10 procent av den fasta personalen.

Enligt Dahlberg kommer nedskärningarna att få konkreta konsekvenser för publiken och tillgängligheten. Hon varnar för färre produktioner, färre spelplatser och på längre sikt en minskad geografisk spridning av scenkonsten i landet. Det handlar inte bara om att färre föreställningar kommer att produceras, utan också om att teaterns möjlighet att nå ut till olika delar av Sverige begränsas.

Dahlberg uttrycker också oro för att branschen riskerar att förlora värdefull kompetens när arbetstillfällena blir färre. För många specialiserade yrkesroller inom scenkonsten, såsom scentekniker, kostymmakare och scenografer, kan minskade anställningsmöjligheter leda till att de söker sig till andra branscher eller utomlands.

Situationen på Dramaten är inte unik i den svenska kulturvärlden. Flera kulturinstitutioner har under de senaste åren tvingats till besparingar till följd av oförändrade eller minskade anslag i kombination med ökade kostnader. Inflation och stigande priser på både material och tjänster har försämrat förutsättningarna för många kulturverksamheter.

Kritiker menar att nedskärningarna på Dramaten och andra kulturinstitutioner riskerar att på sikt urholka den svenska kulturens kvalitet och mångfald. När institutionerna tvingas minska sin verksamhet påverkas inte bara de anställda utan även frilansande konstnärer, som får färre uppdragsmöjligheter.

Kulturbranschens organisationer har sedan tidigare varnat för att den nuvarande regeringens kulturpolitik, med oförändrade anslag som i praktiken innebär en reell minskning på grund av inflationen, kommer att leda till nedskärningar och försämrad tillgänglighet.

För Dramaten innebär nedskärningarna att teatern nu måste omprioritera och tänka nytt kring sin verksamhet. Möjligen kommer man att behöva fokusera på färre men större produktioner, eller söka nya samarbeten med andra institutioner för att dela på kostnader.

Dramatens roll som nationalscen och bärare av kulturarvet innebär att nedskärningarna också väcker frågor om statens ansvar för att upprätthålla kulturinstitutionernas verksamhet under ekonomiskt utmanande tider.

Teatern kommer under de kommande månaderna att utreda exakt hur nedskärningarna ska genomföras och vilka tjänster som kommer att påverkas. Processen förväntas ske i nära samråd med fackliga representanter, men redan nu står det klart att den svenska teatervärlden står inför betydande förändringar.