Nordkorea sträcker ut en hand till USA, öppna för avtal om USA accepterar det som en kärnvapenmakt

Kim Jong-Un öppen för överenskommelse med USA under kärnvapenkrav

Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har uttryckt en beredskap att ”nå en överenskommelse” med USA, under förutsättning att amerikanerna accepterar Nordkorea som kärnvapenmakt och upphör med sin påstått ”fientliga inställning” mot landet. Detta rapporterar nordkoreanska statliga medier efter avslutat partimöte.

Uttalandet kom i samband med att det styrande Arbetarpartiets kongress avslutades, ett möte som traditionellt sätter tonen för landets politik under kommande period. Kongressen, som är ett av Nordkoreas viktigaste politiska forum, fungerar som en plattform där regimen presenterar sina strategiska riktlinjer och prioriteringar.

Samtidigt som Kim öppnar dörren för dialog med USA, beskrev han Sydkorea som Nordkoreas ”största fiende”. I ett oroväckande uttalande varnade han för att Nordkorea har kapacitet att fullständigt förstöra sin granne om landets säkerhet skulle hotas. Denna typ av hotfull retorik har förekommit tidigare, men tonen anses särskilt skarp i detta sammanhang.

Relationen mellan de båda koreanska staterna har under senare år präglats av ökade spänningar. Tidigare tövädersförsök har ersatts av en mer konfrontativ hållning, där Nordkorea genomfört flera provskjutningar av missiler och fortsatt utveckla sitt kärnvapenprogram trots internationella sanktioner.

Nordkoreas krav på att bli erkänt som kärnvapenmakt står i direkt konflikt med USA:s långvariga position. Washington har konsekvent hävdat att fullständig kärnvapennedrustning måste vara en förutsättning för eventuella lättnader i sanktioner eller normaliserade diplomatiska förbindelser.

Under tidigare förhandlingsförsök, inklusive de uppmärksammade toppmötena mellan Kim Jong-Un och dåvarande president Donald Trump 2018-2019, nåddes inga konkreta överenskommelser om kärnvapenfrågan. De inledande positiva signalerna ledde aldrig till substantiella framsteg, och dialoger bröt så småningom samman.

Säkerhetspolitiska experter menar att Kims senaste uttalande sannolikt är ett försök att testa den amerikanska administrationens ståndpunkt. Det återstår att se hur USA under president Joe Biden kommer att reagera på denna öppning, som samtidigt innehåller villkor som hittills varit oacceptabla för amerikanska beslutsfattare.

”Detta är ett typiskt nordkoreanskt manöver där man erbjuder dialog men på villkor som är omöjliga för motparten att acceptera,” säger en analytiker vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) i en kommentar till uttalandet.

Spänningarna på Koreahalvön har en direkt inverkan på säkerhetsläget i Östasien, där även Kina, Japan och Ryssland har betydande intressen. Särskilt Kina, som är Nordkoreas viktigaste handelspartner och allierade, har upprepade gånger uppmanat till återhållsamhet från alla parter.

Japans regering har uttryckt fortsatt oro över Nordkoreas kärnvapen- och missilprogram, särskilt efter att nordkoreanska missiler vid tidigare tillfällen flugit över japanskt territorium. För Japan utgör Nordkoreas militära kapacitet ett direkt säkerhetshot.

Uttalandet kommer också i en tid då den globala säkerhetssituationen är ansträngd på flera fronter. Relationerna mellan stormakterna USA, Kina och Ryssland har försämrats, vilket komplicerar möjligheterna till internationell samordning kring nordkoreafrågan.

FN:s säkerhetsråd har under årens lopp antagit en rad sanktioner mot Nordkorea för dess kärnvapen- och missilprogram, men effekten har varit begränsad. Landet har fortsatt att utveckla sin militära kapacitet trots det internationella trycket.

Hur Biden-administrationen kommer att hantera denna nya signal från Pyongyang återstår att se. Hittills har Biden-regeringen signalerat en återgång till mer traditionell diplomati jämfört med Trumps personliga toppmötesapproach, med betoning på samarbete med allierade som Japan och Sydkorea.

Observatörer påpekar att Nordkoreas öppning kan ses som ett försök att utnyttja den rådande internationella situationen, där USA:s uppmärksamhet är splittrad mellan flera utmaningar globalt, för att förbättra sin position.