Norska laxdödsfall väcker kritik

Situationen inom norsk laxodling är fortsatt oroande, trots en viss förbättring jämfört med förra året. Enligt nya data har antalet döda fiskar minskat med tre miljoner jämfört med 2024, men forskare varnar för att djurvälfärden fortfarande är i riskzonen i de flesta produktionsområden.

Ellen Sofie Grefsrud, forskare vid Havforskningsinstitutet, pekar på överpopulation i anläggningarna som en avgörande faktor. ”Färre fiskar i anläggningarna skulle kunna bidra till att förbättra situationen,” säger Grefsrud i en ny rapport om tillståndet i norsk fiskodling.

Norges fiske- och havsminister Marianne Sivertsen Næss har tagit del av rapporten och bekräftar att regeringen ser allvarligt på situationen. ”Det ska vara lönsamt att bedriva verksamhet med låg miljöpåverkan och god djurvälfärd. Regeringen arbetar nu för att minska dödligheten till 5 procent,” säger Sivertsen Næss.

Under 2025 producerade norska fiskodlingar drygt 200 000 ton mer fisk än under 2024, där huvuddelen av ökningen bestod av lax. Denna produktionsökning kommer samtidigt som branschen kämpar med att förbättra djurvälfärden, vilket skapar en komplex situation för näringen.

Laxodling är en av Norges viktigaste exportnäringar, med ett värde på över 100 miljarder norska kronor årligen. Industrin sysselsätter tusentals människor, särskilt längs kusten i norra och västra Norge, och bidrar väsentligt till landets BNP. Men de senaste åren har den intensiva produktionen lett till ökad kritik från miljöorganisationer och djurrättsaktivister.

Problemen i norska laxodlingar är flera. Förutom hög dödlighet bland fiskarna finns utmaningar med laxlus, rymningar och sjukdomar som kan spridas till vilda fiskbestånd. Havforskningsinstitutet har länge varnat för att intensiteten i produktionen på vissa platser överstiger vad miljön klarar av.

Regeringens mål om att minska dödligheten till 5 procent kommer att kräva omfattande förändringar i hur näringen bedrivs. För närvarande ligger dödligheten i vissa regioner på över 15 procent, enligt branschstatistik. Detta representerar inte bara ett djurvälfärdsproblem utan också stora ekonomiska förluster för företagen.

Fiskeriminister Sivertsen Næss arbetar med ett nytt regelverk som ska premiera hållbar produktion. ”Vi måste hitta en balans där vi kan fortsätta att utveckla denna viktiga näring samtidigt som vi säkerställer att miljön och fiskens välfärd skyddas,” säger hon.

Branschorganisationen Sjømat Norge har välkomnat regeringens initiativ men betonar samtidigt att många företag redan investerar kraftigt i nya teknologier för att förbättra situationen. ”Vi ser en trend där företag som satsar på hållbarhet också är de mest lönsamma på lång sikt,” säger Geir Ove Ystmark, VD för Sjømat Norge.

Bland de lösningar som testas finns storskaliga landbaserade anläggningar, semi-slutna system i havet och nya metoder för att bekämpa laxlus utan kemikalier. Dessutom pågår forskning kring fiskfoder som kan minska miljöpåverkan och förbättra fiskhälsan.

Det ökade fokuset på djurvälfärd kommer också i ett läge där konsumenternas medvetenhet om hållbarhet växer. Flera av Norges största exportmarknader, särskilt inom EU, ställer allt högre krav på dokumentation av djurvälfärd och miljöhänsyn.

”Vi ser en tydlig trend där köpare i Europa, USA och Asien efterfrågar mer information om hur fisken har odlats. Detta driver på utvecklingen mot mer hållbara metoder,” säger marknadsanalytiker Ingrid Johannessen vid Norges sjömatråd.

Trots utmaningarna är framtidsutsikterna för norsk laxodling fortsatt positiva, med ökad global efterfrågan på proteinrika livsmedel med lågt koldioxidavtryck. Men branschen står inför ett vägval där balansen mellan produktion och hållbarhet kommer att definiera framtiden.

Havforskningsinstitutet kommer att fortsätta övervakningen och publicera regelbundna rapporter om tillståndet i norska fiskodlingar, med nästa omfattande genomgång planerad till hösten 2026.