Nya betyg skjuts upp ett år, föreslår regeringen

I den svenska skolvärlden står ett nytt betygssystem på tröskeln, men implementeringen ser ut att dröja längre än vad som ursprungligen föreslagits. Regeringen har nyligen lagt fram ett förslag till Lagrådet som indikerar att det nya betygssystemet ska träda i kraft först 2028, ett år senare än vad utredaren Magnus Henrekson rekommenderade i sin utredning från föregående år.

Henreksons betygutredning, som presenterades 2023, föreslog omfattande förändringar i det svenska betygssystemet med planerad start 2027. Utredningen rekommenderade bland annat införandet av en ny tiogradig betygsskala som skulle ersätta dagens system med betygen A-F. En central del i förslaget var att avskaffa det definitiva gränsvärdet för underkänt, något som skulle innebära en betydande förändring i hur elevers kunskaper bedöms.

För kommunal vuxenutbildning ser tidplanen ut att bli ännu mer utdragen. Enligt regeringens förslag kommer det nya betygssystemet inte att tillämpas inom denna utbildningsform förrän 2031, fyra år efter det ursprungliga implementeringsdatumet. Detta ger vuxenutbildningen avsevärt längre tid att anpassa sig till de nya riktlinjerna.

En annan viktig aspekt i Henreksons utredning var förslaget att elevers betyg i högre grad skulle vägas mot resultaten på nationella prov. Detta skulle potentiellt kunna minska utrymmet för betygsinflation och skapa en mer enhetlig och rättvis bedömning över hela landet. Tanken bakom denna förändring är att nationella prov kan fungera som en objektiv måttstock mot vilken lärarnas betygssättning kan kalibreras.

Tidskriften Vi Lärare rapporterar dock att regeringen inte har gått vidare med utredningens förslag om att sänka kraven för gymnasieexamen. Detta förslag hade inneburit en betydande lättnad för många elever som kämpar med att nå nuvarande examenskrav, men verkar alltså inte ha fått gehör i regeringens bearbetning av utredningen.

Förslaget om ett uppskjutet införande väcker frågor om regeringens prioriteringar inom utbildningsområdet. Kritiker menar att den förlängda tidsplanen kan tyda på bristande handlingskraft eller resurser för att genomföra nödvändiga förändringar. Förespråkare för senareläggningen hävdar å andra sidan att det är viktigt att ge skolorna tillräckligt med tid för att förbereda sig på de omfattande förändringarna.

För lärare, elever och föräldrar innebär den förlängda tidsplanen en längre period av kontinuitet med det nuvarande systemet, vilket ger mer tid för anpassning. Samtidigt betyder det också att de problem som identifierats i dagens betygssystem kommer att kvarstå under ytterligare ett år.

Betygssystemet är en grundläggande del av den svenska skolans struktur och påverkar både elevers framtidsmöjligheter och lärares arbetsvardag. Ett förändrat betygssystem har potential att påverka allt från elevernas studiemotivation till antagningsprocesser för högre utbildning och arbetsgivares bedömning av jobbsökande.

Skolmyndigheterna kommer nu behöva justera sina implementeringsplaner för att anpassa sig till den nya tidsplanen. Det innebär att utveckling av nya läroplaner, utbildningsmaterial för lärare och informationskampanjer till elever och föräldrar behöver omplaneras.

Regeringens förslag kommer nu att granskas av Lagrådet innan det kan läggas fram som en proposition till riksdagen. Den parlamentariska processen avgör slutligen när och i vilken form det nya betygssystemet kommer att införas i svenska skolor.