Svenska järnvägsnätet står inför en betydande utmaning i form av kraftigt höjda banavgifter för godstransporter. I december 2023 genomfördes en historiskt stor höjning, med en genomsnittlig ökning på 37 procent. Denna ökning slår särskilt hårt mot tyngre godståg, som bär en större del av kostnadsbördan. Trafikverket, ansvarig myndighet för järnvägsinfrastrukturen, motiverar höjningen med att banavgifterna för första gången justerats till den lagstadgade miniminivån. Även om Trafikverket erkänner behovet av en mer gradvis anpassning, framhåller de att de är bundna av gällande lagstiftning. Denna plötsliga och kraftiga kostnadsökning har väckt stark kritik från näringslivet, särskilt från branscher som är starkt beroende av järnvägstransporter.
Skogsindustrin, en av de största användarna av godstrafik på järnväg i Sverige, uttrycker djup oro över de ökade banavgifterna. Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, varnar för att höjningen försämrar svensk skogsindustris konkurrenskraft och oundvikligen leder till ökade fossila utsläpp. Flera företag inom skogsindustrin har redan börjat överväga att flytta sina transporter från järnväg till väg, en åtgärd som de ser som ett nödvändigt ont för att överleva i en konkurrensutsatt marknad. Detta skifte från järnväg till väg motverkar Sveriges klimatmål och riskerar att öka trafikbelastningen på vägnätet.
Green Cargo, Sveriges största järnvägsoperatör för godstransporter, delar Skogsindustriernas oro och varnar för de negativa konsekvenserna av höjda banavgifter. Stephan Ray, Green Cargos kommunikationschef, förutspår en ökning av lastbilstrafiken, vilket leder till ökade utsläpp, ökat vägslitage och ökad trängsel på vägarna. Ray betonar vikten av att banavgifterna är evidensbaserade och noggrant övervägda, samt att de bör återspegla den kvalitet som godstrafiken erbjuds. Han menar att det finns utrymme för förbättringar i kvaliteten på järnvägsinfrastrukturen.
Den centrala frågan i debatten är huruvida de höjda banavgifterna är rimliga. Trafikverket argumenterar att avgifterna är nödvändiga för att täcka kostnaderna för att underhålla och utveckla järnvägsnätet. Näringslivet, å andra sidan, menar att nivån på höjningen är oproportionerlig och att den skapar en orättvis konkurrensnackdel för företag som är beroende av järnvägstransporter. Diskussionen belyser den svåra balansgången mellan att finansiera nödvändig infrastruktur och att säkerställa en konkurrenskraftig transportsektor.
Regeringen har uppmärksammat kritiken och gett Trafikverket i uppdrag att utreda banavgifterna. Resultatet av utredningen ska presenteras senast den 30 juni 2025. Både Stephan Ray och Viveka Beckeman välkomnar utredningen men betonar vikten av att regeringen agerar snabbt för att återställa banavgifterna till den tidigare nivån. De varnar för att ju fler företag som hinner flytta sina transporter till väg, desto svårare blir det att få dem tillbaka till järnvägen. En fördröjd åtgärd riskerar att cementera ett ohållbart transportsystem med ökade utsläpp och negativa konsekvenser för miljön.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har hittills avböjt att kommentera situationen, vilket ytterligare ökar osäkerheten kring regeringens strategi för att hantera de höjda banavgifterna och deras potentiella konsekvenser för svensk industri och miljö. Det återstår att se vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att balansera behovet av att finansiera järnvägsinfrastrukturen med kravet på en konkurrenskraftig och hållbar transportsektor. Denna fråga är av avgörande betydelse för Sveriges framtida transportpolitik och dess förmåga att uppnå sina klimatmål.
