Nedrustningen av kärnvapen, som präglade perioden efter kalla kriget, har avstannat och ersatts av en oroande trend av modernisering och upprustning. Världens nio kärnvapenmakter investerar massivt i att uppgradera sina arsenaler, vilket för tankarna till en ny kapprustning. Den aggressiva retoriken mellan länderna, särskilt mellan USA och Ryssland, förvärrar situationen och ökar risken för missförstånd och eskalering. Enligt experter på Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) ökar antalet kärnstridsspetsar i högsta operativa beredskap, vilket är en tydlig indikation på den ökade spänningen i världen.
Denna upprustning sker mot bakgrund av att viktiga nedrustningsavtal löper ut. New START-avtalet mellan USA och Ryssland, som begränsar antalet strategiska kärnvapen, löper ut i februari 2026 och det finns inga tecken på att det kommer att förnyas. Detta är det senast gällande avtalet i en lång rad avtal som sträcker sig tillbaka till kalla krigets dagar. Utan ett nytt avtal finns det ingen begränsning på antalet kärnvapen de två länderna kan inneha, vilket öppnar för en potentiellt farlig eskalering. Experter uttrycker oro över att vi kan hamna i en situation utan några som helst begränsningar för första gången sedan 1970-talet.
Avsaknaden av ett nytt avtal innebär också att den viktiga mekanismen för inspektioner och datautbyte mellan USA och Ryssland försvinner. Denna transparens har varit avgörande för att bygga förtroende och minska risken för missförstånd. Utan den ökar risken för felbedömningar och oavsiktlig eskalering. Förhoppningen nu står till att länderna åtminstone kan enas om ett informellt “gentleman’s agreement” där de frivilligt begränsar sina arsenaler till de nivåer som stipulerades i New START.
Medan kärnvapenfrågan kan kännas avlägsen för många, är det avgörande att den allmänna opinionen engagerar sig i debatten. Ökad kunskap och medvetenhet bland allmänheten, journalister och beslutsfattare kan påverka den politiska viljan att arbeta för nedrustning. Historien visar att offentligt tryck kan leda till betydande förändringar, som under kalla kriget, då folkliga rörelser spelade en viktig roll i att driva på nedrustningsförhandlingarna. Organisationen Federal American Scientists betonar vikten av transparens och faktabaserad information för att skapa en informerad debatt.
De ökande investeringarna i kärnvapenmodernisering är ett tecken på det förnyade fokuset på kärnvapen som avskräckningsmedel. Länderna motiverar ofta upprustningen med behovet av att modernisera föråldrade system och upprätthålla en trovärdig avskräckning. Kritiker menar dock att denna logik leder till en ond cirkel av upprustning, där varje lands modernisering tvingar andra länder att svara med samma mynt. Detta skapar en osäker och instabil situation med ökad risk för missförstånd och oavsiktlig konflikt.
Sammanfattningsvis befinner sig världen i ett kritiskt skede när det gäller kärnvapen. Nedrustningsarbetet har avstannat och ersatts av en oroande trend av upprustning och modernisering. Utgången av New START-avtalet ökar osäkerheten ytterligare. Det är nu viktigare än någonsin att den allmänna opinionen engagerar sig i debatten och kräver att politikerna prioriterar nedrustning och diplomati för att minska risken för en kärnvapenkatastrof. Historien har visat att folkliga rörelser kan åstadkomma förändring, och det är nu dags att återigen mobilisera för en kärnvapenfri värld.
