Jesper Karlsson, en svensk entreprenör, etablerade sitt företag år 2020, specialiserat på försäljning av realistiska sexdockor. Sedan dess har företaget sålt cirka 7000 dockor, främst inom Norden, men med en stadigt växande kundbas i övriga Europa. Karlsson förutspår en tredubbling av försäljningen under 2025 jämfört med föregående år. Kunderna är övervägande medelålders män, men åldersspannet sträcker sig från 20 år och uppåt. Karlsson tillskriver den ökande efterfrågan dels den ökade realism som dagens dockor uppvisar, dels bristen på alternativ inom sexleksaker specifikt utformade för män. Han argumenterar att den manliga anatomin begränsar utbudet av innovativa sexleksaker jämfört med de alternativ som finns tillgängliga för kvinnor, vilket gör realistiska dockor till ett attraktivt alternativ.
Motivationen bakom köpen av sexdockor varierar, enligt Karlsson. Vissa söker sällskap, andra möjligheten att utforska sina sexuella preferenser utan pressen från en mänsklig partner. En del kunder lever med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som gör det svårt att etablera intima relationer. Dockorna kan även fungera som ett verktyg för att hantera social ångest eller för att tillfredsställa en hög sexualdrift. Karlsson understryker att dockorna fyller en funktion för en målgrupp som annars kan ha svårt att finna utlopp för sina behov.
Fenomenet sexdockor, även benämnda fantasidockor, har expanderat bortom enbart försäljningssiffror. I länder som Danmark och Finland har bordeller med sexdockor etablerats, vilket ytterligare belyser fenomenets växande närvaro i samhället. Denna utveckling har dock inte skett utan kontroverser. Kritiker menar att sexdockor objektifierar kvinnor och förstärker en skev bild av kvinnors roll som enbart till för att tillfredsställa mäns behov.
Susannah Sjöberg, generalsekreterare för Sveriges kvinnoorganisationer, riktar skarp kritik mot sexdockor. Hon menar att möjligheten att välja kroppstyp, bröststorlek och andra fysiska attribut reducerar kvinnor till handelsvaror och cementerar en bild av kvinnokroppen som något som kan designas och konsumeras efter mäns preferenser. Sjöberg anser att detta bidrar till en objektifiering av kvinnor och undergräver deras värde som individer.
Jesper Karlsson delar inte Sjöbergs uppfattning. Han menar att communityn kring sexdockor präglas av respekt och ödmjukhet, och att dockorna snarare fyller en positiv funktion genom att erbjuda ett utlopp för behov som annars skulle kunna manifesteras på ett destruktivt sätt. Han betonar att han ofta ser hur ägarna tar hand om sina dockor med omsorg och omtanke, vilket motsäger bilden av en objektifierande och nedvärderande inställning till kvinnor.
Debatten kring sexdockor speglar en komplex diskussion om sexualitet, teknologi och könsroller. Å ena sidan lyfts dockornas potential att erbjuda sällskap, sexuell utforskning och stöd för personer med funktionsnedsättningar. Å andra sidan väcks oro över objektifiering av kvinnor och befästandet av skadliga stereotyper. Den fortsatta utvecklingen av denna industri och dess integration i samhället kommer att kräva en fortsatt dialog och kritisk granskning för att säkerställa att etiska och samhälleliga aspekter beaktas.
