Kraftig ökning av stoppade mordplaner – polisen ser positivt tecken
Antalet personer som lagförs för konkreta mordplaner har ökat markant under de senaste åren. Under de senaste tolv månaderna har 140 åtal för förberedelse till mord väckts, jämfört med 50 under samma period 2021/2022. För anstiftan till mord är ökningen ännu mer dramatisk – från 10 till 85 åtal.
Rikspolischefen Petra Lundh ser utvecklingen som ett positivt tecken i kampen mot den grova brottsligheten.
”Det betyder att vi har stoppat ett skeende innan det inträffar, det är det vi nu får kvitto på,” säger Lundh. ”Man ska vara medveten om att ett åtal för förberedelse kräver ganska mycket, eftersom det faktiskt är svårt att bevisa.”
För några år sedan började polisen tala om att gripa fler personer på väg att begå våldsbrott, men länge saknades tydliga siffror som bekräftade utvecklingen. Nu visar statistiken att strategin ger resultat.
Gripandena kan exempelvis handla om att polisen upptäcker att ett morduppdrag lagts ut i en chatt, eller att det finns misstankar om att ett fordon ska komma till ett område för att genomföra ett så kallat fordonsstopp.
”Då kanske man hittar en handgranat eller ett vapen i bilen, och i mobiltelefoner kan det finnas tydliga planer på att begå ett grovt våldsbrott,” förklarar Lundh.
Alla fall leder inte till åtal för förberedelse till mord. Ibland stannar det vid exempelvis grovt vapenbrott. När det gäller barn under 15 år blir det inga åtal alls, enligt gällande lagstiftning.
Mats Berggren, biträdande chef för Nationella operativa avdelningen (Noa), lyfter särskilt fram den betydande ökningen av anstiftan till mord.
”Det innebär att vi kommer högre upp i hierarkierna och inte bara kommer åt gärningsmännen, utan även de som är möjliggörare, som finansierar eller rekryterar till dessa brott,” säger han.
Att komma åt anstiftarna är dock mer komplicerat eftersom de ofta befinner sig utomlands när de beställer dåden, påpekar Petra Lundh.
Förmågan att stoppa brott innan de begås anses vara en avgörande faktor bakom den minskande skjutvapenvåldet i Sverige. Hittills i år är antalet personer som dör och skadas i skjutningar det lägsta sedan polisen började mäta 2017.
”I stor utsträckning är det för att vi ligger steget före som gör att skjutvapenvåldet går ned,” säger Mats Berggren.
Fram till augusti handlar det totalt om 45 personer (varav 23 döda) som drabbats av skjutvapenvåld. Detta är betydligt lägre än det näst lägsta antalet på 78 personer (varav 31 döda) som registrerades vid samma tidpunkt 2024. Under september har ytterligare sex personer dött till följd av skjutvapenvåld, enligt TT:s sammanställning.
Statistiken inkluderar inte de tio personer som dödades i massmordet på Campus Risbergska i Örebro, vilket betraktas som en separat händelse utanför den ordinarie gängbrottsligheten.
Polisen framhåller att de har förändrat sitt arbetssätt och nu samarbetar internt i mycket högre grad än tidigare. Information delas oftare mellan olika regioner och grupper, såsom utredare, underrättelseenheter och poliser i yttre tjänst.
”Det handlar om att vi arbetar på ett annat sätt idag. Vi delar information mellan olika delar av polisorganisationen mycket mer effektivt,” förklarar Lundh.
Framgången i det förebyggande arbetet mot grova våldsbrott kan också ses i ljuset av de senaste årens intensifierade insatser mot gängkriminalitet, där polisen fått utökade resurser och nya verktyg.
Enligt både polis och åklagarmyndighet väntas utvecklingen fortsätta i samma riktning, men man betonar samtidigt att det krävs långsiktighet i arbetet för att varaktigt minska det grova våldet i samhället.
