Omkring 1 600 byggnader i Kyiv utan värme efter ryska attacker

Flera tusen byggnader i Kiev utan elektricitet i vinterkölden

Ukrainas huvudstad Kiev befinner sig i en svår situation efter att omkring 1 100 bostadshus och ytterligare 500 byggnader blivit utan elektricitet, enligt uppgifter från lokala myndigheter på söndagen. Situationen förvärras av den pågående stränga vinterkölden som drabbar regionen.

De exakta siffrorna över hur många invånare som direkt påverkas av elavbrotten är fortfarande oklara. Situationen kompliceras ytterligare av att många stadsbor tillfälligt har lämnat Kiev, antingen för att söka skydd hos släktingar på landsbygden eller för att fly landet helt.

Samtidigt rapporterar vice premiärminister Oleksiy Kuleba att nya ryska attacker har skadat järnvägssystemet i Odessaregionen vid Svarta havet och i områden kring Dnipro, vilket ytterligare förvärrar infrastrukturkrisen i landet.

Dessa händelser är en del av ett större mönster där Ryssland systematiskt attackerar Ukrainas civila infrastruktur, särskilt energianläggningar, i vad många bedömare ser som en strategi för att bryta det ukrainska folkets moral under vintern. Sedan oktober 2022 har Ryssland genomfört återkommande attacker mot Ukrainas elnät, vilket har lett till omfattande och långvariga strömavbrott över hela landet.

För invånarna i Kiev innebär elavbrotten allvarliga konsekvenser när temperaturen sjunker långt under nollstrecket. Utan elektricitet fungerar inte värmesystem, vilket leder till iskalla lägenheter. Dessutom påverkas vattentillförsel, matlagning och kommunikationsmöjligheter negativt.

Ukrainska myndigheter arbetar intensivt med att reparera skadad infrastruktur, men arbetet försvåras av fortsatta attacker och brist på reservdelar. Internationella hjälporganisationer har uppmanat till ökat stöd för att hjälpa Ukraina genom vintern, med särskilt fokus på generatorer, värmeutrustning och andra nödvändigheter.

Energikrisen drabbar särskilt hårt sårbara grupper som äldre, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer som inte har möjlighet att lämna staden. Lokala frivilligorganisationer har upprättat uppvärmningscentraler i offentliga byggnader dit invånare kan komma för att värma sig, ladda telefoner och få tillgång till internet.

I Odessaregionen, där järnvägssystemet nu rapporteras vara skadat, försvåras både evakueringsmöjligheter och leveranser av humanitär hjälp. Odessa, med sin strategiska hamn, är avgörande för Ukrainas exportmöjligheter och skador på transportinfrastrukturen får omedelbara konsekvenser för landets ekonomi.

I Dnipro, en viktig industristad i östra Ukraina, komplicerar skador på järnvägsnätet både förflyttning av militär utrustning och evakuering av civila från de mest utsatta områdena nära frontlinjen. Staden har fungerat som en knutpunkt för flyktingar från de ockuperade områdena i öster.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger vädjat till västländerna om ökat luftförsvar för att skydda landets kritiska infrastruktur. Enligt energiministeriet har över 50 procent av Ukrainas energikapacitet skadats eller förstörts sedan krigets början.

De senaste attackerna mot infrastrukturen kommer i ett läge då internationell uppmärksamhet delvis har förskjutits från Ukraina till konflikten i Mellanöstern, vilket ukrainska tjänstemän uttryckt oro över kan leda till minskat stöd när det behövs som mest.

Ryssland förnekar att man avsiktligt riktar in sig på civil infrastruktur och hävdar att angreppen riktas mot militära mål, men bevis och vittnesmål från oberoende observatörer visar ett annat mönster där civila anläggningar systematiskt träffas.

Enligt energiexperter kommer Ukraina att stå inför fortsatta utmaningar under hela vintern, även om reparationsarbeten pågår kontinuerligt. Myndigheterna uppmanar invånare att spara elektricitet, särskilt under höglasttider på morgon och kväll, för att undvika totala systemkollapser.