Oro efter Trumps klimatåtgärd: Stora risker

USA:s president Donald Trump har upphävt en betydande miljöklassificering, vilket kan få stora konsekvenser för landets klimatpolitik. Beslutet att avskaffa den så kallade ”endangerment finding” från 2009 fråntar miljömyndigheten EPA en väsentlig del av dess befogenheter i klimatfrågor.

Sedan 2009 har EPA arbetat utifrån principen att sex växthusgaser klassificeras som farliga för folkhälsan. Denna klassificering har legat till grund för myndighetens reglering av växthusgasutsläpp. I samband med Trumps beslut rullas även utsläppsstandarder för fordon tillbaka.

”Att klassificera växthusgaser som skadliga har gett myndigheten mycket större handlingsutrymme. Nu försvinner det”, säger Mathias Fridahl, biträdande professor vid Linköpings universitet.

Enligt Fridahl innebär beslutet att EPA:s möjligheter att reglera utsläpp kraftigt begränsas. Han uttrycker oro över Trumps inriktning mot kortsiktiga vinster i fossilbränsleekonomin, vilket kan få allvarliga följder för klimatarbetet både inom USA och globalt.

I sitt tillkännagivande kallade Trump beslutet för ”den största avregleringen i amerikansk historia”. Presidenten avfärdade samtidigt den vetenskapliga grunden bakom 2009 års beslut som ”ett stort bedrägeri”.

Retoriken från Vita huset oroar klimatexperter. ”Han och hans administration uttrycker en mycket tydligare klimatskepticism och större förakt för vetenskap än under förra mandatperioden”, säger Fridahl. ”Han tar en helt annan riktning.”

Beslutet kommer i en tid då klimatfrågan blir allt mer akut globalt. Medan många andra länder skärper sin klimatpolitik för att uppnå Parisavtalets mål, går USA i motsatt riktning. Detta skapar spänningar i det internationella klimatsamarbetet och kan påverka den globala ambitionen att begränsa temperaturökningen.

USA:s position som världens näst största utsläppare av växthusgaser gör landets klimatpolitik särskilt betydelsefull. När Trump under sin första mandatperiod drog USA ur Parisavtalet skapade det stora rubbningar i den internationella klimatpolitiken, även om president Biden senare återanslöt landet till avtalet.

Det är svårt att förutsäga de långsiktiga effekterna av Trumps beslut, men de omedelbara konsekvenserna är tydliga. Avregleringen kommer sannolikt att gynna fossila bränslen och kan leda till ökade utsläpp i USA. Bilindustrin, som nu får lättare utsläppsregler, kommer troligen att justera sina strategier därefter.

Trumps politik har redan haft stor påverkan på det internationella klimatarbetet, inte minst när det gäller finansiering av olika samarbeten. ”När en så stor aktör hoppar av den gemensamma ansträngningen är det klart att det kommer att orsaka problem”, konstaterar Fridahl.

Klimatforskare och miljöorganisationer har snabbt kritiserat beslutet och varnar för att det kan sätta USA:s klimatarbete åratal tillbaka. Flera delstater, särskilt de med demokratiska guvernörer, förväntas utmana beslutet rättsligt och fortsätta med egna ambitiösa klimatmål, oberoende av den federala politiken.

Fridahl betonar att den globala klimatpolitiken nu måste anpassa sig till den nya verkligheten: ”Under de kommande åren måste vi hitta nya sätt att driva klimatledarskap och en klimatpolitik som är mer motståndskraftig mot sådana geopolitiska förändringar.”

Medan klimatkrisen fortsätter att fördjupas, illustrerar Trumps beslut de politiska utmaningar som klimatarbetet står inför. Internationella samarbeten och alternativa ledarskapsstrukturer blir allt viktigare när USA:s federala politik svänger kraftigt beroende på vem som sitter vid makten.