I somras fattade det ryska justitiedepartementet ett beslut som sänder chockvågor genom urfolkssamhällen, inte bara i Ryssland utan även internationellt. 55 organisationer som företräder urfolks rättigheter, inklusive samer, stämplades som terrorister och extremister. Denna handling likställer fredliga aktivister med grupper som al-Qaida och nazistiska rörelser, en oroväckande utveckling som väckt starka reaktioner. Beslutet har skapat en atmosfär av rädsla och osäkerhet bland samer och andra urfolk i Ryssland, som nu riskerar förföljelse och repression för att de försvarar sina rättigheter. Nyheten, som initialt rapporterades av SVT Sápmi i augusti, har även genererat debatt i Sverige och satt fokus på den prekära situationen för urfolk under den ryska regimen.
Reaktionerna i Sverige har varit tydliga och fördömande. Socialdemokraterna, genom riksdagsledamoten Olle Thorell, har uttryckt sitt starka avståndstagande från Rysslands agerande och betonat sin solidaritet med de drabbade urfolken. Thorell menar att klassificeringen av urfolksorganisationer som extremister är ett flagrant brott mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter, inklusive FN:s deklaration om urfolks rättigheter. I en skriftlig fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard efterfrågar Thorell information om vilka åtgärder den svenska regeringen vidtar för att tydligt markera Sveriges avståndstagande och fördömande av Rysslands agerande.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har i sitt svar bekräftat att regeringen ser med stor oro på utvecklingen i Ryssland. Hon beskriver situationen som en del av en mycket oroande trend gällande mänskliga rättigheter i landet. Att civilsamhällets organisationer, inklusive de som företräder urfolk, hindras från att verka fritt är ett allvarligt hot mot demokratiska principer och grundläggande friheter. Regeringens oro sträcker sig bortom de specifika extremiststämplingarna och omfattar den bredare försämringen av mänskliga rättigheter i Ryssland.
För att bemöta denna oroande utveckling har Sverige valt att aktivt stödja FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Ryssland. Detta mandat förlängdes i oktober genom en resolution som specifikt underströk problematiken med extremiststämplingen av urfolksorganisationer. Genom att stödja rapportörens arbete bidrar Sverige till att övervaka och dokumentera kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive de som drabbar urfolk. Detta ger en viktig plattform för att uppmärksamma situationen internationellt och utkräva ansvar från den ryska regimen.
Utöver stödet till FN:s särskilda rapportör betonar utrikesministern att Sverige även stödjer andra forum för urfolk. Detta inkluderar ekonomiskt och politiskt stöd till Samerådet, en organisation som arbetar för att främja samers rättigheter och intressen. Genom att stödja dessa organisationer bidrar Sverige till att stärka urfolks röster och ge dem möjlighet att delta i beslutsprocesser som påverkar deras liv och framtid. Sveriges engagemang signalerar en tydlig vilja att stå upp för urfolks rättigheter, både i Ryssland och globalt.
Sammanfattningsvis har Rysslands beslut att terrorstämpla urfolksorganisationer väckt starka reaktioner internationellt och i Sverige. Den svenska regeringen har tydligt fördömt agerandet och betonat sin solidaritet med de drabbade urfolken. Genom att stödja FN:s särskilda rapportör och andra forum för urfolk markerar Sverige sitt engagemang för mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter. Situationen i Ryssland är fortsatt oroande och kräver fortsatt uppmärksamhet och agerande från det internationella samfundet.
