Osynlig hemlöshet: Förlorade min identitet

Sverige står inför en allt mer påtaglig bostadskris med ökande hemlöshet, visar nya siffror från Socialstyrelsen. Mer än 27 000 svenskar är idag hemlösa, men experter menar att det verkliga antalet sannolikt är betydligt högre eftersom många utan andra sociala problem ofta saknas i statistiken.

Under 2025 vräktes 3 330 personer av Kronofogdemyndigheten, en ökning med nio procent jämfört med föregående år. Bakom dessa siffror finns människor som Veronica, vars liv förändrades drastiskt efter en skilsmässa.

Veronica hade vad som kunde beskrivas som ett vanligt liv: fyra barn, en make, ett arbete och en lägenhet. Men skilsmässan vände upp och ned på hennes vardag. ”Återbetalningskraven innebar att jag inte kunde köpa ut min man ur lägenheten och avgifterna var höga. Till slut kom kronofogden efter mig och jag hade inte lång kötid för hyresbostäder. Allt detta fick mig att falla in i en djup depression,” berättar hon.

”Jag separerades från mina barn, jag förlorade hela min identitet,” fortsätter Veronica.

Det som följde var en spiral av otrygga, extremt tillfälliga boenden. Veronica blev sjukskriven och beskriver sitt liv som en cirkus; hon såg inget slut och hennes tillstånd förvärrades. När allt var som mörkast vände situationen. Tack vare Stadsmissionens bostadskö fick Veronica en lägenhet.

”Stadsmissionen var den första som förstod problemet. Hur kan man organisera sitt liv om man inte har någon grund att stå på?” säger hon.

Veronicas berättelse är långtifrån unik. I Svenska Stadsmissionernas nya hemlöshetsrapport lyfter organisationen fram ”den bortglömda gruppen”.

”Vart sjätte år sammanställer Sverige statistik över hemlöshet, men många syns inte där. Sverige räknar hemlöshet på ett gammalmodigt sätt. Ofta används personer med missbruksproblem eller psykisk sjukdom som grund,” säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

Under de senaste fyra åren har regeringen arbetat med en ny nationell strategi mot hemlöshet. ”I vissa delar har den varit bra. Men den strukturella delen ingår inte i strategin. Det behövs en socialt hållbar bostadspolitik där fler bostäder finns tillgängliga för vanliga människor som hamnar i en ekonomisk kris,” säger Rydberg.

Idag genomgår Veronica arbetsträning i kyrkan. Hon drömmer om att bli diakon – och om att tala med politiker om hur problemet med hemlöshet kan lösas.

”Lägenheter måste byggas som är anpassade för låginkomsttagare. Och kommunerna måste lära sig att nå människor som lider av psykisk ohälsa. Alla parter måste samarbeta bättre,” säger hon.

I sin rapport föreslår Stadsmissionen bland annat att staten bör utveckla en nationell handlingsplan för en socialt hållbar bostadsförsörjning. Organisationen anser också att en bostadskommission bör tillsättas, med uppgift att ta ett helhetsgrepp om den svenska bostadsmarknaden. Kommissionen bör även ha mandat att föreslå förändringar i beskattning och finansiering av bostäder.

Vidare menar Stadsmissionen att bostadsbidraget bör utvidgas, höjas och indexregleras för att bättre möta de ekonomiska utmaningar som många familjer står inför.

Kommunerna bör, bland annat, använda förturssystem för att tillhandahålla bostäder till personer som inte på egen hand kan ta sig in på bostadsmarknaden, skriver Stadsmissionen i rapporten. Hyresgarantier bör finnas i alla kommuner för barnfamiljer.

Stadsmissionen skriver också att staten och den privata sektorn tillsammans bör reservera prisvärda lägenheter för hushåll med svag ekonomi och att skyddet för dem som bor i andrahandsboenden bör stärkas.

Denna växande bostadsproblematik speglar en större strukturell utmaning i det svenska samhället, där klyftan mellan bostadsmarknadens krav och många människors ekonomiska verklighet fortsätter att växa. Experter pekar på att situationen kräver både kortsiktiga lösningar för de akut drabbade och långsiktiga strukturella förändringar för att förhindra att fler hamnar utanför bostadsmarknaden.