Ny reningsmetod för koppargruvan Viscaria stöter på utmaningar

Koppargruvan Viscaria utanför Kiruna, som varit vattenfylld sedan nedläggningen 1997, står nu inför en omfattande återstart. Under de nästan tre decennierna som passerat har gruvan fyllts med vatten som nu måste avlägsnas innan gruvdrift kan återupptas. Inför denna process har gruvbolaget Viscaria AB utvecklat en innovativ reningsmetod för att hantera gruvvattnet.

Processen att återöppna historiska gruvor har blivit allt vanligare i Sverige, där stigande metallpriser och ökande efterfrågan på koppar för den gröna omställningen driver utvecklingen. Viscaria-gruvan representerar en betydande kopparfyndighet som kan spela en viktig roll i Sveriges mineraltillgångar.

Miljötillståndet för gruvans återöppnande baserades på en pilotstudie där vattenrening testades på prover från 50 meters djup. Resultaten var lovande med en reningsgrad på 96 procent för uran och imponerande 99 procent för zink. Dessa siffror övertygade myndigheterna om metodens effektivitet och ledde till att Viscaria beviljades nödvändiga miljötillstånd.

Utmaningar har dock uppstått när företaget börjat undersöka vattnet på djupare nivåer i gruvan. Nya prover visar att halterna av föroreningar varierar betydligt mer än vad som ursprungligen antogs. På vissa platser i gruvan har man upptäckt områden med väsentligt högre koncentrationer av föroreningar jämfört med de nivåer som uppmättes i pilotstudien. De ökade halterna av sulfat påverkar dessutom reningsprocessens effektivitet, vilket resulterar i sämre rening av både uran och zink.

Samtidigt har man konstaterat att andra områden i gruvan uppvisar lägre föroreningsnivåer än förväntat, vilket illustrerar komplexiteten i vattenreningsfrågan.

Med anledning av dessa variationer har Viscaria nu lämnat in en ansökan till mark- och miljödomstolen. Företaget önskar att gränsvärdena för utsläppen ska beräknas som årsmedelvärden istället för månadsmedelvärden, vilket skulle ge mer flexibilitet i reningsprocessen.

Anders Lundkvist, senior rådgivare i miljöfrågor vid Viscaria, understryker att det handlar om en tillfällig lösning: ”Vi behöver ha möjligheter till en viss variation under prövotiden,” förklarar han. Lundkvist betonar att företaget endast efterfrågar denna flexibilitet under den period då den nya vattenreningsanläggningen testas i full skala, vilket är ett kritiskt steg innan full gruvdrift kan återupptas.

Ansökan möter dock motstånd från Naturskyddsföreningen i Norrbotten, som hävdar att även tillfälliga överskridanden av gränsvärdena kan ha allvarliga miljökonsekvenser. Björn Lundquist, aktiv i föreningens gruvfrågor, är bestämd i sin ståndpunkt: ”Medelvärdena borde inte få överskridas en enskild månad. Det ska innebära ett automatiskt stopp av tömningen,” säger han.

Konflikten illustrerar den klassiska avvägningen mellan ekonomisk utveckling och miljöskydd som ofta uppstår vid gruvprojekt. För kommunen Kiruna representerar gruvans återöppnande potentiella arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, medan miljöorganisationer betonar vikten av strikta miljökrav för att skydda omkringliggande vattendrag och ekosystem.

Viscarias återstart är särskilt betydelsefull i en tid när efterfrågan på koppar ökar globalt, driven av elektrifieringen och den gröna omställningen. Koppar är en nyckelmetall i allt från elnät till elektriska fordon och förnybar energi.

Mark- och miljödomstolens beslut i frågan väntas inom de kommande månaderna och kommer att bli avgörande för tidsplanen i gruvans återöppnande. Under tiden fortsätter Viscaria att förfina sin reningsmetod för att möta de miljökrav som ställs på modern gruvverksamhet i Sverige, ett land som ofta framhålls som ett föregångsland när det gäller hållbar gruvdrift.