FN-kommissionär uppmanar till lugn efter dödliga protester på Madagaskar

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, har uttryckt djup oro över den senaste tidens våldsamma protester på Madagaskar. I ett officiellt uttalande förklarade Türk att han är ”chockad och bedrövad över de döda och skadade i protesterna mot avbrotten i vatten- och elförsörjningen.”

Protesterna, som pågått i flera dagar, har utvecklats till våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor. Situationen har förvärrats ytterligare av kriminella gäng och plundrare som utnyttjat kaoset för egen vinning.

Enligt FN:s rapporter har flera personer mist livet under oroligheterna. Vissa har dödats av polis och säkerhetsstyrkor, medan andra har fallit offer för våldsamma kriminella element som opererat i protesternas utkanter. FN betonar särskilt att dessa våldsverkare inte tillhör de fredliga demonstranterna som protesterar mot bristande samhällsservice.

Högkommissarien uppmanar nu de madagaskiska myndigheterna att ”säkerställa respekt för yttrandefrihet och rätten till fredlig sammankomst” – grundläggande rättigheter som är förankrade i internationell lag.

Madagaskar, en östat belägen i Indiska oceanen cirka 400 kilometer öster om Afrikas fastland, är ett av världens fattigaste länder. Landet har kämpat med kronisk politisk instabilitet och ekonomiska utmaningar sedan självständigheten från Frankrike 1960. Omfattande folkliga protester har förekommit regelbundet under landets moderna historia.

Den nuvarande krisen har sin grund i landets bristfälliga infrastruktur, där tillgång till rent vatten och pålitlig elektricitet är ett återkommande problem för många invånare. Under torrperioder blir situationen ofta akut, särskilt i tätbefolkade områden och slumdistrikt.

Experter på området pekar på flera underliggande faktorer som bidrar till landets utmaningar. Klimatförändringar har förvärrat situationen genom att orsaka mer extrema vädermönster, inklusive längre torrperioder i södra delen av ön. Samtidigt har bristande investeringar i infrastruktur och korruption försvårat möjligheterna att bygga hållbara system för vatten- och elförsörjning.

De pågående protesterna reflekterar en djupare frustration bland befolkningen. Madagaskar har en ung befolkning med en mediaålder på endast 20 år, och ungdomsarbetslösheten är hög. Kombinationen av ekonomisk ojämlikhet, bristande tillgång till grundläggande tjänster och begränsade framtidsutsikter har skapat en kritisk situation.

Den madagaskiska regeringen har svarat på protesterna med både säkerhetsåtgärder och löften om förbättringar. Dock har tidigare löften om infrastrukturförbättringar ofta inte infriats, vilket har urholkat förtroendet för landets politiska ledning.

Internationella organisationer, inklusive Världsbanken och olika FN-organ, har länge varit engagerade i utvecklingsprojekt på Madagaskar. Trots vissa framsteg inom områden som utbildning och hälsovård kvarstår de grundläggande problemen med vatten- och elförsörjning.

FN:s kontor för mänskliga rättigheter följer nu situationen noga och har uppmanat till en oberoende utredning av våldet. De betonar vikten av att hålla säkerhetsstyrkor ansvariga för eventuella övergrepp och att säkerställa att befolkningens grundläggande rättigheter respekteras även under oroliga tider.

Civilsamhällesorganisationer på Madagaskar har också manat till dialog mellan regeringen och representanter för demonstranterna för att hitta hållbara lösningar på landets infrastrukturproblem.

För närvarande råder en spänd situation i huvudstaden Antananarivo och flera andra städer. Lokala medier rapporterar om fortsatta protester, men med minskad intensitet efter att regeringen utlovat omedelbara åtgärder för att förbättra vatten- och elförsörjningen i de mest drabbade områdena.