Överbefälhavare Michael Claesson oroar sig inte för NATOs framtid

Svenska militära ledare ser inga tecken på amerikansk NATO-reträtt

”Jag ser inga tecken på att USA vill lämna NATO,” säger Michael Claesson, Sveriges överbefälhavare. Detta uttalande kommer i en tid då USA:s nya säkerhetsstrategi med minskad amerikansk militär närvaro i Europa har väckt frågor om försvarsalliansens framtid.

Claesson, som har veckovisa kontakter med NATO och ingår i alliansens militärkommitté som träffas i Bryssel flera gånger om året, bedömer situationen som stabil. Förra veckan hade han även ett möte med den amerikanske generalen Alexus Grynkewich.

”Från vad jag förstår pågår inget drama. Jag ser inga tecken just nu på att det kommer att ske någon hastig reträtt eller tillbakadragande,” förklarar Claesson.

Han påpekar att vad vi faktiskt vet är att USA kommer att överlämna mer ansvar för NATO till européerna, något han anser är helt rimligt. Claesson menar att svenskarna har en skyldighet att ta hand om sin egen säkerhet.

”Det enda jag kan hoppas på och sträva efter är att denna förändring sker på ett så ordnat sätt som möjligt och att det inte sker i en takt som riskerar att skapa säkerhetsproblem.”

På längre sikt skulle ett amerikanskt tillbakadragande av trupper från Europa kunna ställa nya krav på svensk upprustning, enligt överbefälhavaren. Han framhåller dock att NATO:s hemliga försvarsplaner är regionala och att det är länderna i varje region som redan bär det största ansvaret för sitt försvar.

”De enheter som eventuellt (enligt planerna) skulle tillhandahållas av amerikanerna måste vi naturligtvis försöka ersätta,” säger Claesson.

Överbefälhavaren påminner om att NATO, liksom alla internationella organisationer, har genomgått kriser. Exempel på detta är när Frankrike lämnade det militära samarbetet 1996–1998 och de svåra relationer som har uppstått mellan NATO-länderna Grekland och Turkiet.

”Att kriser uppstår och att det finns spänningar inom en allians är naturligtvis något som måste tas med i beräkningen,” säger Claesson.

De alternativ som skulle kunna behövas om NATO blir politiskt paralyserat finns redan på plats för Sverige, konstaterar överbefälhavaren. Det handlar exempelvis om bilaterala avtal med USA och Finland, det nordiska försvarssamarbetet Nordefco och snabbinsatsstyrkan JEF, som bland annat inkluderar Storbritannien.

”Det positiva är att dessa samarbeten existerar under NATO-paraplyet som ett komplement just för den händelse att man behöver agera i någon annan konstellation än NATO,” säger överbefälhavaren.

Efter Trump-administrationens uttalande om att vilja ta över Grönland från Danmark har landets statsminister sagt att om USA inleder en invasion ”är allt över”. När överbefälhavaren tillfrågas om detta scenario, är han tydlig:

”Det är klart att det skulle vara en extremt obekväm omständighet, men jag ser inte att det kommer att hända.”

Sveriges NATO-medlemskap, som formaliserades tidigare i år, representerar en historisk förändring i landets säkerhetspolitik efter decennier av militär alliansfrihet. I en tid av ökade spänningar i Östersjöregionen och Rysslands aggressiva hållning mot väst, har denna förändring setts som nödvändig av många säkerhetspolitiska experter.

Samtidigt som Sverige anpassar sig till sin nya roll inom NATO, fortsätter landet att stärka sitt eget försvar genom ökade försvarsanslag och återinförandet av värnplikten. Den svenska regeringen har också betonat vikten av att upprätthålla starka bilaterala försvarsrelationer, särskilt med grannländerna och USA, oavsett utvecklingen inom NATO.

Försvarsmakten fortsätter att förbereda sig för olika scenarier och arbetar för att säkerställa att Sverige kan bidra meningsfullt till alliansens gemensamma försvar, samtidigt som nationella försvarsförmågor stärks för att möta framtida utmaningar i en osäker värld.