Nordiskt stöd efter USA:s krav på Grönland

Spänningarna inom NATO fortsätter att vara kännbara efter USA:s upprepade krav på att ta över Grönland, ett autonomt danskt territorium. Försvarsminister Pål Jonson (M) har nu träffat sina ministerkollegor från Danmark och övriga nordiska länder för att diskutera situationen.

”Det är tydligt att vi påverkas av spänningar inom alliansen, men när det gäller Artikel 5 och förmågan till gemensam avskräckning och försvar står den fast och den amerikanska sidan har också bekräftat detta,” säger Pål Jonson efter mötet.

Artikel 5 är en central del i NATO-samarbetet och innebär att ett angrepp mot ett medlemsland betraktas som ett angrepp mot alla medlemmar. Trots de diplomatiska spänningarna menar Jonson att denna grundpelare i alliansen inte är hotad.

Frågan om Grönland har under de senaste åren varit en känslig punkt i relationerna mellan USA och Danmark. Det autonoma territoriet, med sina rika naturtillgångar och strategiska läge i Arktis, har blivit allt viktigare i ett geopolitiskt perspektiv. Särskilt när klimatförändringar öppnar nya farleder och gör tidigare otillgängliga naturresurser åtkomliga.

Försvarsministern är tydlig med att Sverige inte tvekar att markera när man är oenig med USA, trots det nära samarbetet länderna emellan.

”USA är en allierad och vi har ett mycket nära bilateralt och militärt samarbete. Men när vi är oeniga med USA säger vi det. Det är också välkänt när det gäller handelssanktioner och tullar: där markerar vi också när vi är oeniga med USA. Det är kristallklart,” understryker Jonson.

Den svenska hållningen är att konflikten måste lösas med fredliga medel, helt i enlighet med Washington-avtalet som reglerar relationerna mellan NATO-medlemmar. Sverige visar också tydlig solidaritet med Danmark och Grönland i frågan.

”Washington-avtalet fastslår att tvister mellan medlemsstaterna måste lösas med fredliga medel, och det har vi tydligt påpekat. Vår solidaritet med Danmark och Grönland är orubblig,” säger Pål Jonson.

Han uttrycker också uppskattning för hur NATO:s generalsekreterare Mark Rutte hanterat situationen hittills. Rutte, som nyligen tillträdde rollen efter Jens Stoltenberg, står inför en utmaning att balansera alliansens sammanhållning samtidigt som spänningar mellan medlemsländer måste hanteras.

Situationen belyser de komplexiteter som NATO står inför i en tid då geopolitiska intressen och territoriella frågor återigen hamnat högt på den internationella agendan. Arktis betydelse har ökat markant under de senaste åren, inte minst på grund av klimatförändringarna som öppnar nya möjligheter för såväl resursutnyttjande som handelsrutter.

För Sverige, som nyligen blivit medlem i NATO, innebär situationen också ett praktiskt test på hur man navigerar i komplexa alliansfrågor där lojaliteter kan dras åt olika håll. Sveriges tydliga ställningstagande vid Danmarks sida visar på den nordiska sammanhållningen, något som historiskt sett varit en viktig del av regionens säkerhetspolitik.

Samtidigt pågår diskussioner på diplomatisk nivå för att minska spänningarna och hitta en lösning som respekterar Grönlands autonomi och Danmarks territoriella integritet, samtidigt som USA:s strategiska intressen i regionen beaktas.

Experter på internationell säkerhetspolitik menar att situationen kring Grönland är ett exempel på hur geopolitiska och ekonomiska intressen allt mer sammanflätas i Arktis. Regionen har under de senaste åren blivit en arena för stormaktsrivalitet där förutom USA även Kina och Ryssland visar ökande intresse.