Nya sekretessregler på Pentagon kan tysta tusentals anställda

Nya stränga sekretessregler planeras på USA:s försvarshögkvarter Pentagon som kan beröra över 5 000 anställda, enligt källor med insyn i verksamheten. De nya bestämmelserna kommer att omfatta både militär och civil personal och innebär att de måste underteckna sekretessavtal och genomgå tester.

Enligt interna dokument som en tidning tagit del av finns inga begränsningar för vilka som omfattas av reglerna. Detta innebär att även landets högsta generaler kan bli tvungna att skriva under avtalen och underkasta sig testning.

Förändringen beskrivs som en upptrappning i försvarsminister Pete Hegseths kampanj mot läckor och kritiska röster inom försvarsmakten. De nya sekretessavtalen kommer att förbjuda personal från att dela information som inte är offentligt tillgänglig ”utan godkännande eller genom en definierad process”.

Denna formulering liknar de regler som Hegseth presenterade i september, vilka kraftigt begränsade journalisters rörelsefrihet i Pentagonbyggnaden. Enligt de reglerna måste journalister som bevakar Pentagon lova att endast publicera godkänd information.

Åtgärderna representerar en betydande förändring i Pentagons förhållande till media och informationsflöde. Tidigare har anonyma källor varit vanliga i amerikansk rapportering om försvarsfrågor, en praxis som de nya reglerna i praktiken skulle omöjliggöra.

Denna utveckling sker i en tid då transparens inom försvarsverksamheten debatteras intensivt i USA. Kritiker menar att de nya reglerna kan leda till minskad insyn i en av landets största och mest resurskrävande myndigheter. Pentagon har en årlig budget på över 800 miljarder dollar och spelar en avgörande roll i amerikansk utrikespolitik.

Försvarsexperter pekar på att striktare informationskontroll kan vara en reaktion på flera uppmärksammade läckor under senare år. Bland annat läckte hemligstämplade dokument om Ukrainakriget ut via sociala medier 2023, vilket ledde till diplomatiska komplikationer och säkerhetsrisker för USA och dess allierade.

En tidigare Pentagon-tjänsteman, som uttalar sig anonymt, beskriver de planerade förändringarna som ”ett drastiskt avsteg från tidigare praxis” och menar att det kan skada den offentliga debatten om försvarsfrågor.

Pentagons officiella hållning har varit att striktare informationskontroll är nödvändig för att skydda nationell säkerhet, men kritiker hävdar att åtgärderna går långt utöver vad som är nödvändigt för detta syfte.

Förändringen sker i en politiskt laddad kontext där försvarsminister Hegseth, som tillträdde posten tidigare i år, har signalerat en mer restriktiv hållning till mediernas tillgång till information jämfört med sina föregångare.

Pressfrihetsorganisationer har uttryckt oro över utvecklingen. ”Dessa åtgärder riskerar att drastiskt begränsa allmänhetens insyn i försvarsmaktens verksamhet och kan leda till minskad ansvarsutkrävning”, säger en talesperson för en framstående yttrandefrihetsorganisation.

Särskilt oroande för många observatörer är att reglerna även omfattar icke-hemligstämplad information. Detta innebär att även uppgifter som inte utgör någon säkerhetsrisk kan stoppas om formellt godkännande saknas.

Pentagons talespersoner har avböjt att kommentera de läckta dokumenten, men har tidigare försvarat striktare informationsregler som nödvändiga i en tid av ökade säkerhetsutmaningar och informationskrigföring.

Kongressen förväntas granska de nya reglerna, och flera ledamöter har redan uttryckt oro över deras omfattning. ”Vi behöver hitta en balans mellan legitima säkerhetsbehov och grundläggande principer om transparens i demokratiska institutioner”, säger en ledamot i representanthusets försvarsutskott.