Trend att företag ger ut barnböcker för att sätta agenda: ”En laddad yta”

I Sverige ökar företags intresse för barnböcker som verktyg för opinionsbildning

Baseload Capital, ett företag specialiserat på geotermisk energi, har nyligen gett ut sin andra barnbok i serien ”Våra hemliga krafter”. Boken med undertiteln ”Den stora förändringen” följer fem karaktärer som representerar olika förnybara energikällor: Ignis (geotermi), Windy (vindkraft), Kai (vattenkraft), Sunny (solenergi) och Terry (bioenergi).

Handlingen kretsar kring hur dessa karaktärer i skolmiljö får lära sig om klimatkrisen och behovet av att avveckla fossila bränslen. En ny elev, Fossi, representerar fossil energi och blir initialt utfryst av de andra eleverna. Det är dock Ignis, representanten för företagets egen verksamhetsgren geotermi, som visar vänlighet mot nykomlingen.

Kristina Hagström Ilievska, marknadschef på Baseload Capital och bokens författare, förklarar att hon skrev den första delen i serien eftersom hon saknade barnböcker om energi. Hon betonar att det finns värdefull kunskap i fossilindustrin: ”Fossilbranschen sitter på en massa kunskap, erfarenhet och pengar som vi kan använda i vår bransch. Om de börjar borra efter värme i stället för efter olja och gas så kan vi tillsammans snabba på omställningen.”

På frågan om böckerna kan betraktas som lobbying riktad mot barn, svarar Hagström Ilievska bestämt nej: ”Vi vill utbilda. Boken är tydlig med att fossilbranschen är orsaken till klimatuppvärmningen och att förnybar energi är en del av lösningen. Lobby tycker jag är ett fult ord att använda i sammanhanget.”

Det är värt att notera att Baseload Capital samarbetar med energijätten Chevron, en central aktör i olje- och gasindustrin.

Litteraturvetaren Lydia Wistisen, som även recenserar barnböcker i Dagens Nyheter, är kritisk till denna typ av litteratur och menar att den främst siktar på att påverka föräldrarna: ”Vuxna har alltid hållit på så där. Man vill som författare föra fram olika värderingar med hjälp av barnlitteraturen. Bilderboken är ett medium som riktar sig till två typer av publik: barn och vuxna. Jag tänker att det är föräldrarna den här boken vill komma åt.”

Enligt Barnboksinstitutets årliga barnboksprovning är utgivning av barnböcker med tydlig agenda en växande trend. Ett annat exempel är fraktföretaget Shiplink som producerat boken ”Chippen och mamma. Paketet som försvann”, där läsaren får inblick i hur frakter fungerar och chaufförers vardag.

De senaste åren har den privat- och företagsfinansierade utgivningen av barnböcker ökat markant. Enligt Barnboksinstitutet har antalet titlar på så kallade hybridförlag nästan fördubblats sedan 2021. En bidragande faktor är möjligheten att använda AI för att generera bilder, vilket sänkt trösklarna för produktion avsevärt.

Tuva Haglund, forskare i barnlitteratur knuten till Barnboksinstitutet, förklarar att barnböcker med specifika budskap inte är något nytt: ”Det är inte ovanligt att barnlitteraturen handlar om specifika frågor – från att tvätta händerna under covid till krisberedskap, miljöfrågor och sjukdom.”

Fenomenet begränsar sig inte till företag. I Svedala kommun har exempelvis bibliotekarien Hanna Svärdh Nilsson tillsammans med illustratören Christina Forsberg skapat en barnbok om kommunens historia som delas ut till alla femteklassare. Organisationen Sportfiskarna har producerat böcker som ”Gäddan Gerda är vrååålhungrig” och ”Abborren Amir simmar vilse” för att väcka fiskintresse hos barn i förskoleålder.

”Barnlitteraturen har alltid använts för vuxna syften och för att förmedla värden och kunskap till barn. Det är en laddad yta som ibland berättar mer om vuxnas intressen och begär kopplat till barn än om barnen själva,” konstaterar Tuva Haglund avslutningsvis.

Trenden visar hur gränsen mellan utbildning, opinionsbildning och marknadsföring blir alltmer flytande i litteratur riktad till barn, en utveckling som väcker frågor om vilka värderingar och agendor som förmedlas till unga läsare.