Polisen förbjuds använda skarpa distraktionsgranater i träning

Arbetsmiljöverket har fattat ett drastiskt beslut att förbjuda Polismyndighetens användning av distraktionsgranater vid övningar efter en dödsolycka som inträffade i september. Enligt myndigheten är säkerhetsrutinerna så bristfälliga att verksamheten måste stoppas tills polisen kan garantera en säker arbetsmiljö.

Beslutet kommer med ett allvarligt ekonomiskt hot – om Polismyndigheten inte följer förbudet riskerar de ett vite på en halv miljon kronor. Detta visar på allvaret i situationen och Arbetsmiljöverkets beslutsamhet att säkerställa att liknande olyckor inte inträffar igen.

Den tragiska händelsen som ligger till grund för beslutet ägde rum under en polisövning i närheten av Motala i september, där en person omkom efter att ha träffats av en distraktionsgranat. Dessa granater, även kallade ”flashbangs”, används normalt för att tillfälligt desorientera personer vid exempelvis tillslag eller gisslanfritagningar.

Polismyndigheten har redan på eget initiativ pausat användningen av dessa granater i utbildnings- och övningssammanhang. Detta proaktiva steg togs direkt efter olyckan som ett led i myndighetens interna säkerhetsarbete, men Arbetsmiljöverkets beslut formaliserar nu förbudet och ställer tydliga krav på förbättringar innan verksamheten kan återupptas.

I kölvattnet av olyckan har tre personer åtalats för vållande till annans död. Åtalen visar på det allvarliga ansvar som vilar på instruktörer och säkerhetsansvariga vid denna typ av potentiellt farliga övningsmoment.

Polismyndigheten har meddelat att de avvaktar den pågående förundersökningen innan de fattar några ytterligare beslut i frågan. Detta för att få en fullständig bild av händelseförloppet och de bakomliggande orsakerna till olyckan.

Incidenten har väckt frågor om säkerhetsrutinerna inom polisens specialutbildningar. Distraktionsgranater är kraftfulla verktyg som, trots att de inte är konstruerade för att vara dödliga, kan orsaka allvarliga skador vid felaktig hantering eller om säkerhetsavstånd inte respekteras.

Arbetsmiljöverkets ingripande belyser en bredare problematik kring balansen mellan realistiska övningsscenarier och säkerhet för deltagarna. För poliser som arbetar i potentiellt farliga situationer är verklighetstrogna övningar avgörande för deras förberedelse, men detta får inte ske på bekostnad av säkerheten.

Händelsen har också lett till diskussioner inom andra myndigheter som använder liknande utrustning, såsom Försvarsmakten, om huruvida deras säkerhetsrutiner behöver ses över.

Polisfacket har efter incidenten efterlyst en grundlig genomgång av samtliga övningsmoment där potentiellt farlig utrustning används, för att säkerställa att liknande olyckor inte inträffar i framtiden.

Denna typ av övningar är en central del i utbildningen av specialiserade polisenheter som nationella insatsstyrkan och piketenheterna, vilka hanterar särskilt komplexa och farliga situationer. Ett långvarigt förbud mot användningen av distraktionsgranater kan därför potentiellt påverka dessa enheters utbildning och beredskap.

Motala-olyckan är inte den första incidenten med distraktionsgranater i Sverige. Tidigare har det rapporterats om mindre skador i samband med övningar, men detta är första gången en dödsolycka inträffar under svenska förhållanden.

Arbetsmiljöverkets beslut är överklagbart, men det är i nuläget oklart om Polismyndigheten avser att bestrida det. Oavsett utfall kommer denna händelse sannolikt att leda till omfattande förändringar i hur riskfyllda övningsmoment genomförs inom svensk polis i framtiden.