Viktor Adolphson, en svensk polis och administratör bakom det populära X-kontot YB Södermalm med över 200 000 följare, har länge kritiserat hur vissa poliser använder sin uniform utanför arbetstid. Han pekar på exempel som dansande och armhävningar i uniform, reklamsamarbeten och uppdykanden i politiska kampanjer, beteenden som han menar undergräver polisens professionella image. Hans kritik har nu fått gehör hos polisledningen, som efter diskussioner i polisens etiska råd har beslutat att skärpa regelverket kring uniformens användning.
Rikspolischef Petra Lundh har i ett uttalande till Polistidningen klargjort att det är olämpligt att bära uniform vid deltagande i demonstrationer eller andra sammanhang där personliga åsikter av politisk eller religiös natur manifesteras. Därutöver förbjuds användning av uniformen i vinstsyfte, exempelvis i reklamsammanhang för produkter eller tjänster. För att implementera dessa riktlinjer har en arbetsgrupp tillsatts med uppgiften att utarbeta konkreta regeländringar.
Fredrik Kärrholm, moderat riksdagsledamot och tidigare polis, är en av de politiker som synts i uniform på valaffischer. Han välkomnar de skärpta reglerna men menar samtidigt att det i vissa fall kan vara berättigat att visa upp sin tidigare yrkesroll. Han betonar vikten av att både nuvarande och tidigare polisanställda bär ett stort ansvar och att en fortsatt diskussion kring uniformens användning är nödvändig.
Adolphson, alias YB Södermalm, uttrycker förhoppning om att de nya reglerna kommer att leda till en mer professionell och förtroendeingivande bild av poliskåren. Han framhåller att uniformen symboliserar myndighetsutövning och att den bör användas med korrekt, professionell och saklig noggrannhet. Användning i andra sammanhang riskerar att urholka allmänhetens förtroende för polisen.
Denna debatt om polisuniformens användning speglar en bredare diskussion om gränsdragningen mellan privatperson och yrkesroll, särskilt inom offentliga sektorer. I en tid av sociala medier och ökad synlighet blir det allt viktigare för myndighetspersoner att navigera i detta komplexa landskap. Polisens uniform bär en stark symbolisk laddning och representerar lag och ordning, vilket gör dess användning utanför tjänsteutövning till en känslig fråga.
De kommande regeländringarna förväntas ge tydligare riktlinjer för polisanställda och förhoppningsvis bidra till att stärka allmänhetens förtroende för polisen. Diskussionen kring uniformens användning och dess symbolvärde kommer sannolikt att fortsätta, inte bara inom poliskåren utan även i samhället i stort. Det är en viktig diskussion som berör balansen mellan individens yttrandefrihet och den professionella image som en myndighet behöver upprätthålla.
