Biståndspengar till Somalia hamnade i premiärministerns kansli – judehatande premiärminister i fokus

En omdiskuterad omfördelning av svenska biståndspengar till Somalia har väckt stark kritik efter avslöjanden om hur medlen använts. Enligt uppgifter från Ekot omdirigerades 100 miljoner kronor ur den svenska biståndsbudgeten i en uppgörelse mellan länderna, med syftet att Somalia skulle ta emot personer som Sverige vill utvisa, däribland dömda brottslingar.

Av dessa pengar förmedlades 60 miljoner kronor via Sida till FN:s utvecklingsprogram UNDP. SVT har tagit del av projektbeskrivningen som visar att mer än hälften av totalbeloppet – cirka 32 miljoner kronor – betalades till projekt i den somaliske premiärministern Hamza Abdi Barres kansli.

Det som komplicerar situationen ytterligare är att samma premiärminister i slutet av 2023 höll ett tal vid ett religiöst möte i Mogadishu med starkt antisemitiskt innehåll. Enligt en översättning som SVT låtit göra kallade Barre judar för ”apornas och svinens avkomma” samtidigt som han uttryckte stöd för Hamas, som av EU och flera andra länder klassas som en terrororganisation.

”Hamas är en islamisk befrielserörelse, sanna muslimer och mujahedin (heliga krigare)”, sade premiärministern under sitt tal.

Dessa uttalanden strider tydligt mot de riktlinjer som Sida är ålagda att följa i sitt arbete. I april 2023 beslutade den svenska regeringen om en ny förordning med instruktioner för Sida, med målet att utforma ett bistånd för ”en ny era”. I instruktionen framgår tydligt att Sida ska ”säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stödjer antidemokratisk verksamhet, våldsbejakande extremism, islamism, antisemitism, terrorism, verksamhet som underminerar kvinnors och flickors rättigheter samt hatpropaganda riktad mot individer eller grupper”.

Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson uttrycker stark oro över situationen och de möjliga konsekvenserna.

”Är den här premiärministern antisemit, Hamas-anhängare och islamist, ja då ställer man sig frågan vart har de här svenska pengarna gått i slutändan? De kan ha gått till islamistiska grupper, till Hamas”, säger Johansson.

På frågan om Sida brutit mot sina instruktioner är Johansson tydlig: ”Ja, jag kan inte göra någon annan bedömning än att man gör det. Jag tycker att Sida måste förklara det här och att den ansvariga ministern Benjamin Dousa måste förklara hur de har resonerat kring detta.”

Sida har valt att svara skriftligen på kritiken och hävdar att man ”i detta fall är trygga med UNDP som genomförare av insatserna. Sida har lång och god erfarenhet av samarbete med UNDP, FN:s utvecklingsprogram, som också har ett uppföljningsansvar också för de pengar som vidareförmedlas inom en insats.”

Fallet belyser de komplexa utmaningar som präglar internationellt bistånd, särskilt när politiska och diplomatiska hänsyn vägs in. Uppgörelsen mellan Sverige och Somalia har kritiserats från flera håll, inte minst för att den kopplar bistånd till migrationspolitiska mål. Att pengar sedan hamnat hos en politiker som uttryckt antisemitiska åsikter och stöd för en terrorstämplad organisation väcker ännu fler frågor om hur Sverige säkerställer att biståndsmedel används på ett sätt som överensstämmer med svenska värderingar och principer.

Sedan den nya regeringen tillträdde har biståndsbudgeten genomgått flera förändringar, där vissa delar av biståndet blivit mer villkorat. Kritiker menar att detta riskerar att underminera biståndets ursprungliga syfte, medan förespråkare hävdar att villkoren stärker Sveriges möjligheter att påverka utvecklingen i mottagarländerna.

SVT söker bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) för en kommentar till situationen.