Den globala pressfriheten fortsätter att försämras

Lagar och rättsliga möjligheter används som vapen mot journalister. Journalistiken kriminaliseras, säger Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser (RSF).

Under de 25 år som RSF har mätt pressfriheten runt om i världen har den genomsnittliga poängen stadigt försämrats. Idag befinner sig mer än hälften av världens länder i de två lägsta kategorierna: ”svår” eller ”mycket svår” situation för pressfriheten.

Enligt Erik Larsson är det indexets juridiska indikator som faller mest. Förändringen sker främst i auktoritära stater, där lagar som är avsedda att bekämpa terrorism eller spionage används för att tysta journalister. Men trenden sipprar även in i demokratier.

Pressfriheten i USA vacklar och har sjunkit sju platser i indexet. USA ligger nu på 64:e plats. Erik Larsson pekar på president Donald Trumps retorik som en förklaring.

”Trump attackerar medierna dagligen. Han vill framställa sig själv som en outsider. Medierna ska representera eliten som står mellan honom och folket,” förklarar Larsson.

Även Sveriges pressfrihet faller något i indexet. Sverige har tappat en plats och ligger nu på femte plats. Larsson uttrycker oro över olika lagar som begränsar journalisters möjligheter att arbeta, som exempelvis förbudet mot att fotografera polisstationer och andra känsliga platser.

Han beskriver också en ”fientlig medieeffekt”. Detta innebär att ju mer radikala människor blir, desto hårdare kritiseras medierna. Fenomenet är tydligt i många länder där polariseringen ökar och tilliten till traditionella medier minskar.

I botten av indexet ligger Eritrea för tredje året i rad. Den största nedgången noterades i Niger, som föll 37 platser. Situationen i Niger har försämrats drastiskt efter en period av politisk instabilitet och ökade säkerhetshot mot journalister.

Trots de dystra siffrorna finns det länder som klättrar. Polen lyfts fram som det främsta exemplet på en snabb vändning.

”Deras tidigare regering attackerade och kontrollerade medierna. Nu har deras nya regering försökt återställa det som gått förlorat. De har klättrat cirka 40 positioner på bara några år och ligger nu på 27:e plats,” säger Erik Larsson.

Han betonar också att det historiskt sett har varit värre. Han drar paralleller till 1941, när Europa tycktes uppslukas av auktoritär makt, för att bara tio år senare ha en helt förändrad situation.

”Om man tror att det är över, då kommer man definitivt att förlora. Historien har gång på gång visat att även i de mörkaste stunderna finns det en väg framåt,” säger Larsson.

Indexet baseras på fem indikatorer: ekonomiska, juridiska, säkerhetsrelaterade, politiska och sociala förhållanden för journalister. Det ger en övergripande bild av hur lätt eller svårt det är för journalister att utföra sitt arbete i olika länder.

I toppen av listan finns Norge, följt av Nederländerna, Estland, Danmark och Sverige. De nordiska länderna har traditionellt haft en stark position i pressfrihetsindexet tack vare stabila demokratiska institutioner och starkt lagskydd för journalister.

I botten av listan hittar vi Saudiarabien, Iran, Kina, Nordkorea och Eritrea. Dessa länder kännetecknas av sträng censur, statlig kontroll över medier och allvarliga risker för journalister som försöker rapportera oberoende.

Den största uppgången i årets index noteras för Syrien, som har klättrat 36 platser, från plats 177 till plats 141. Denna förbättring kommer dock från en extremt låg nivå och situationen för journalister i landet är fortfarande mycket svår.

Pressfrihetsindexet från Reportrar utan gränser ger en viktig indikation på demokratins tillstånd globalt, eftersom fri journalistik ofta är en av de första rättigheterna som begränsas när ett land rör sig i auktoritär riktning.