Kritiserat spädbarnsråd kan komma att omprövas

År 2013 införde Socialstyrelsen nya riktlinjer för föräldrar i Sverige: för att förebygga plötslig spädbarnsdöd (SIDS) rekommenderades att bebisar under tre månader bör sova i egen säng. Detta råd baserades på forskning som visade att samsovning – att barn och förälder delar säng – för de allra yngsta ökar risken för SIDS, oberoende av andra kända riskfaktorer som rökning eller alkoholkonsumtion.

Men rekommendationen har sedan dess mött stark kritik från olika håll. Eva-Lotta Funkquist, barnmorska och universitetslektor vid Uppsala universitet, är en av de främsta kritikerna. Hon menar att rådet är alltför kategoriskt och frånkopplat verkliga förhållanden, eftersom spädbarn naturligt söker närhet till sina föräldrar.

”Socialstyrelsens råd har gjort barns sömn till en kamp för många föräldrar. Som en följd har vissa inte sovit alls, slutat amma eller tagit till väldigt grymma sömnmetoder där barnet får gråta sig till sömns,” säger Funkquist.

Hennes erfarenhet bekräftas av den stora mängd frågor som barnmorskor runtom i landet får hantera. Problemets omfattning återspeglas även i sociala medier, där exempelvis Facebook-gruppen ”Säker samsovning” har vuxit till över 32 000 medlemmar – ett tydligt tecken på att många föräldrar söker alternativa råd och stöd.

Funkquist framhåller att det finns evidensbaserade rekommendationer i andra länder som inte avråder från samsovning utan istället ger konkreta råd om hur det kan göras säkrare. Dessa råd inkluderar information om hur sängen bör vara utformad, vilka sovställningar som är lämpliga, och vilka faktorer som ökar riskerna.

Enligt Susanne Åhlund på Socialstyrelsen har myndigheten förståelse för den problematik som många nyblivna föräldrar upplever. Hon betonar dock att rekommendationerna har varit framgångsrika eftersom förekomsten av SIDS har minskat sedan råden infördes. Samtidigt medger hon att det är svårt att avgöra exakt hur stor roll just rekommendationen om egen säng har spelat i denna minskning.

”Samtliga råd samvarierar,” förklarar Åhlund. ”Det handlar om flera faktorer som tillsammans bidrar till att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.”

Kritiken har dock inte gått obemärkt förbi. Socialstyrelsen har nu fattat beslut om att tillsätta en utredare som ska se över de befintliga råden. Detta signalerar en möjlig kursändring i hur myndigheten ställer sig till frågan om samsovning.

”Vi är medvetna om att länder som Storbritannien och Australien inte avråder från samsovning utan istället ger mer individuella råd,” säger Åhlund. ”Men hur våra egna råd kommer att utformas är det för tidigt att säga.”

En viktig aspekt som lyfts fram i diskussionen är behovet av mer nyanserade och individuellt anpassade råd. Förespråkare för säker samsovning menar att det finns många olika faktorer som påverkar riskbilden, och att generella förbud kan skapa onödig oro och praktiska problem för föräldrar.

Forskare pekar också på amningens betydelse i sammanhanget. Flera studier har visat att samsovning kan underlätta amning, särskilt nattetid, vilket i sin tur är kopplat till minskad risk för SIDS. Detta skapar en komplex situation där olika rekommendationer kan stå i konflikt med varandra.

Det är ännu oklart när Socialstyrelsens översyn av råden kommer att påbörjas, men enligt myndigheten har frågan hög prioritet. Under tiden fortsätter många föräldrar att navigera i denna komplexa fråga, ofta med känslor av oro och skuld oavsett vilket val de gör.

För landets barnhälsovård innebär situationen en utmaning – att både förmedla myndighetens officiella riktlinjer och samtidigt ge ett empatiskt och praktiskt stöd till föräldrar i deras vardag med små barn.