1. Tandvårdskostnader utgör en betydande ekonomisk börda för många, särskilt för utsatta grupper. En rotfyllning kan kosta upp till 10 000 kronor, en summa som är oöverkomlig för många, inklusive asylsökande och papperslösa. Jazmina Asplund Gonzales, tandläkare vid Läkare i Världens klinik i Stockholm, vittnar om detta. Hon arbetar frivilligt en kväll i veckan utöver sitt ordinarie arbete, och möter patienter som ofta köar i timmar för att få hjälp med tandvärk, infektioner och andra tandproblem. Kliniken har begränsade resurser, utan röntgen eller tandläkarstol, och fokuserar på rådgivning, hänvisning till reguljär tandvård och information om patienters rättigheter. Möjligheten att erbjuda behandling är begränsad till att skriva ut antibiotika vid akuta infektioner.
2. En statlig utredning om tandvård föreslog att subventioner för asylsökande och vissa papperslösa skulle tas bort, med målet att dessa individer skulle betala för sin egen tandvård. Tanken var att staten skulle spara pengar. Utredningen erkände dock att internationella direktiv garanterar rätt till akut tandvård, och eftersom de flesta i gruppen inte har råd med tandvård, föreslogs att de skulle kunna söka ekonomiskt bistånd. Detta innebär dock att personen kan behöva betala i förskott och sedan ansöka om ersättning. Hannah Laustiola, generalsekreterare för Läkare i Världen, uttryckte oro över förslaget, då många i gruppen saknar ekonomiska resurser för att betala för tandvård, även i förskott.
3. Läkare i Världens klinik i Stockholm är öppen två kvällar i veckan och erbjuder medicinsk vård, mödravård, psykosocialt stöd och tillgång till tandläkare. Annie Palm, regional koordinator, berättar att kliniken tar emot människor från alla samhällsskikt, inklusive de som är etablerade i Sverige men saknar arbets- eller uppehållstillstånd. Vården är kostnadsfri, men patienter behöver ofta hänvisas till reguljär vård. Många undviker dock reguljär vård av rädsla för att få en faktura de inte kan betala. Med nya regler för subventionerad vård förväntas trycket på kliniken öka.
4. Förslaget om utökad informationsplikt för vårdpersonal har skapat oro och rädsla bland patienterna. Trots att vårdpersonal, tillsammans med personal inom skola, socialtjänst och bibliotek, undantas från informationsplikten för papperslösa, har själva förslaget skapat en atmosfär av osäkerhet. Många patienter nekas redan den vård de har rätt till, och andra vågar inte söka reguljär vård av rädsla för att gripas av polisen. De vänder sig istället till Läkare i Världen.
5. Det finns starka vetenskapliga bevis för sambandet mellan oral hälsa och andra sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar. Risken är stor att de som undviker tandläkaren på grund av rädsla eller kostnad, så småningom hamnar i vården med allvarligare problem. Syftet med att avskaffa subventionerad tandvård är att spara pengar, men Hannah Laustiola tror inte att det blir effekten. Individer kommer att avstå från att söka vård i tid, vilket i längden leder till ökade kostnader för samhället.
6. Enligt Socialstyrelsen inkluderar begreppet "vård som inte kan anstå" behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan få allvarliga konsekvenser för patienten. Detta omfattar även uppföljning av sådan vård och psykiatrisk vård. Begreppet innebär också att erbjuda vård i ett tidigt skede för att förebygga eller motverka utveckling av allvarligare sjukdomstillstånd och behov av mer omfattande behandling. Att neka utsatta grupper tillgång till tandvård kan därför leda till allvarligare hälsoproblem och ökade kostnader för samhället i framtiden.
