Civila iranier bildar mänskliga sköldar i protest mot USA:s hot

Spänningarna mellan USA och Iran har intensifierats efter att den amerikanska presidenten hotat att utplåna civil infrastruktur i landet om Iran inte öppnar Hormuzsundet före klockan två i natt. Hotet har utlöst starka reaktioner bland iranier som nu bildar mänskliga kedjor runt viktig infrastruktur.

Enligt bilder och videor som publicerats av statliga och lokala medier har iranier samlats vid broar och flera energianläggningar runt om i landet. Den halvofficiella nyhetsbyrån Mehr har publicerat bilder på demonstranter framför ett kraftverk i staden Kermanshah, där de håller upp en banderoll med texten ”Attacker mot energiinfrastruktur betraktas som krigsbrott.”

Situationen illustrerar en anmärkningsvärd förändring i attityder bland vissa iranier. Två Teheranbor som New York Times talat med berättar att deras syn på USA och Israel har förändrats dramatiskt. De tillhör oppositionella iranier som tidigare hoppats att angrepp mot landets ledarskap skulle kunna bana väg för politisk förändring.

Men attacker mot energianläggningar, universitet och skolor – tillsammans med det senaste hotet om att utplåna ”en hel civilisation” – har inneburit ett skifte i inställning. En kvinna som tidningen kallar Lili förklarar: ”Nu stödjer vi Iran och vilken regim som än sitter vid makten.”

Samtidigt råder utbredd oro över konsekvenserna av en skadad energiinfrastruktur. Många invånare i Teheran hamstrade flaskvatten och laddade telefoner, ficklampor och powerbanks under tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån AP. För vissa, som patienter på sjukhus, skulle omfattande strömavbrott kunna utgöra ett omedelbart hot mot livet.

En av dem är 56-årige Asghar Hashemi, som genomgår dialysbehandling på ett sjukhus i Teheran. ”Jag är orolig, men jag är mer bekymrad över mina landsmän,” berättade han för AP. ”Vad som än händer kommer vi att stå fast till slutet.”

Den nuvarande krisen uppstår i en redan instabil region där Hormuzsundet spelar en avgörande roll för världens oljeförsörjning. Ungefär 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta strategiskt viktiga sund. En stängning skulle få allvarliga konsekvenser för de globala energimarknaderna och världsekonomin.

Irans agerande bör ses i kontexten av flera års spända relationer med västvärlden, särskilt efter USA:s ensidiga utträde ur kärnenergiavtalet 2018. De amerikanska sanktionerna har redan orsakat betydande ekonomiska svårigheter för den iranska befolkningen, med hög inflation och brist på viktiga varor.

Landets civilbefolkning befinner sig nu i en prekär situation där de hamnar i korselden mellan sin egen regims politik och utländska hot. Energiinfrastrukturen är särskilt sårbar i ett land där extrema temperaturer under sommar och vinter gör tillförlitlig elektricitet till en livsnödvändighet.

Hoten mot Irans infrastruktur har också utlöst diplomatisk aktivitet. Flera europeiska länder har uppmanat till återhållsamhet och dialog, medan regionala makter som Ryssland och Kina har varnat mot vad de kallar ”destabiliserande handlingar” i regionen.

Analytiker pekar på att den eskalerande retoriken från båda sidor gör det allt svårare att finna en diplomatisk lösning. Samtidigt ökar risken för en oavsiktlig militär konfrontation som skulle kunna få förödande konsekvenser för hela regionen.

För vanliga iranier handlar det nu om mer än politik. Det är en fråga om grundläggande överlevnad och nationell identitet, vilket förklarar den ökade patriotismen även bland regimkritiker. Medan omvärlden håller andan inför vad som kan ske när den amerikanska presidentens tidsgräns löper ut, förbereder sig Irans befolkning på det värsta – men med en beslutsam vägran att ge efter för utländska påtryckningar.