Kritiken mot den svenska regeringens minoritetspolitik har intensifierats under hösten 2023, utlöst av föreslagna nedskärningar i budgetanslagen till minoritetsspråk. Oppositionspartier, minoritetsorganisationer och internationella organ har alla uttryckt sin oro över regeringens agerande. Europarådets expertkommitté för minoritetsspråk har varit särskilt kritisk, och menar att de minskade anslagen, trots att de i absoluta tal inte är enorma, representerar ett allvarligt hot mot minoritetsspråkens fortlevnad. Jarmo Lainio, vice ordförande i kommittén, har betonat vikten av dessa medel för minoritetsgrupperna och beskrivit nedskärningarna som både ett slöseri med kompetens och ekonomiskt oförsvarligt.
Regeringens ursprungliga budgetförslag möttes av stark kritik, vilket ledde till att man senare justerade anslagen något uppåt. Samiskt språkcentrum tilldelas nu åtta miljoner kronor, medan språkcentrumen för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib får dela på 20 miljoner kronor. Trots denna justering kvarstår dock betydande nedskärningar för det samiska språkcentrumet, som tidigare haft anslag på tio miljoner kronor per år och elva miljoner under 2023. Sametinget har uttryckt sin besvikelse över att nedskärningarna fortgår trots kritiken, och menar att regeringens agerande underminerar arbetet med att bevara och stärka samiskan.
De minskade resurserna befaras få allvarliga konsekvenser för minoritetsspråkens framtid. Språkcentrumen spelar en avgörande roll i att stödja språkrevitalisering, utbildning och kulturella initiativ. Nedskärningarna kan leda till färre språkkurser, begränsad tillgång till läromedel och minskat stöd till kulturella evenemang. Detta riskerar att försvaga minoritetsspråkens ställning ytterligare och göra det svårare för kommande generationer att lära sig och använda sina förfäders språk.
Kritikerna menar att regeringens politik signalerar en bristande förståelse för minoritetsspråkens betydelse för både individer och samhället i stort. Minoritetsspråk utgör en viktig del av Sveriges kulturarv och bidrar till en rikare språklig mångfald. Att bevara och stärka dessa språk är avgörande för att säkerställa minoritetsgruppernas kulturella rättigheter och identitet. Regeringens nedskärningar riskerar att undergräva dessa rättigheter och skapa en känsla av marginalisering bland minoritetsgrupper.
Det är viktigt att regeringen omprövar sin politik och säkerställer tillräckliga resurser för att stödja minoritetsspråken. En stärkt minoritetspolitik är nödvändig för att främja integration, social sammanhållning och respekt för kulturell mångfald. Att investera i minoritetsspråk är en investering i ett mer inkluderande och rättvist samhälle där alla medborgare har möjlighet att bevara och utveckla sin språkliga och kulturella identitet.
Det återstår att se hur regeringens minoritetspolitik kommer att utvecklas framöver. Det är dock tydligt att den nuvarande inriktningen har väckt stark kritik och oro bland minoritetsgrupper och experter. Det är av yttersta vikt att regeringen lyssnar på dessa röster och vidtar åtgärder för att säkerställa att minoritetsspråken får det stöd de behöver för att överleva och frodas. Framtiden för Sveriges språkliga mångfald hänger i balans.
