I ekonomins osäkra landskap presenterar finansministern på måndag vårbudgeten, där försäkringar om kontroll och krishantering står i kontrast till tidigare uttalanden om att reformutrymmet är uttömt.

Trots den uttalade bristen på medel innehåller vårbudgeten ofinansierade reformer på cirka 7,7 miljarder kronor, vilket tvingar regeringen och Sverigedemokraterna att låna för att finansiera dem.

Finanspolitiska rådet har tidigare kritiserat regeringens många ofinansierade förslag. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg uttrycker oro över utvecklingen: ”Finansministern har själv erkänt att pengarna är slut och nu närmar vi oss EU:s nedre gräns för hur stort underskott ett land får ha,” säger han med hänvisning till EU:s gräns på minus 3 procent.

En av de mest uppmärksammade åtgärderna är en tillfällig skattesänkning på bensin och diesel som träder i kraft den 1 maj. Under fem månader sänks skatten med 1,40 kronor per liter bensin och 1 krona per liter diesel. Reformen beräknas kosta statskassan 1,6 miljarder kronor i minskade skatteintäkter.

För den enskilda bilisten blir effekterna begränsade. En person som kör dieselbil 1 400 kilometer per år sparar cirka 120 kronor, medan en bensinbilsägare som kör 900 kilometer per år sparar omkring 230 kronor.

Regeringen utlovar även elstöd till hushåll, men inte till företag, i juni månad. Stödpaketet uppgår till totalt 3,4 miljarder kronor. En villaägare kan förvänta sig mellan 1 100 och 1 850 kronor i stöd enligt regeringens beräkningar.

För personer som bor i lägenhet utan el inkluderad i hyran blir stödet betydligt blygsammare – mellan 100 och 200 kronor.

Ambitionerna sträcker sig dock längre än så. Regeringen har ansökt hos EU-kommissionen om att få sänka bränsleskatterna ytterligare, under EU:s miniminivå, under en femmånadersperiod. Denna åtgärd skulle innebära en skattesänkning med tre kronor per liter till en kostnad av 8 miljarder kronor.

Huruvida detta blir verklighet beror på om oljepriserna fortsätter att ligga på den höga nivå som rått sedan USA och Israel trappade upp spänningarna med Iran.

De konkreta förslagen till riksdagen gällande steg ett av bensinskattelättnaden och elstödet läggs fram i en extra ändringsbudget samtidigt som måndagens vårbudget. Riksdagen kan komma att behöva hantera ytterligare en ändringsbudget vid den extra sessionen i augusti, bara en månad före riksdagsvalet den 13 september.

Bland de större förslagen i vårbudgeten märks elstöd till hushåll på 2,4 miljarder kronor (totalt 3,4 miljarder men 1 miljard fanns redan tillgänglig i budgeten för 2026), den tidigare nämnda skattesänkningen på bensin och diesel om 1,6 miljarder, samt kompensation till myndigheter för fossilfria bränslen och elbilar på 0,5 miljarder kronor.

Andra betydande satsningar inkluderar ett bidrag på 386 miljoner kronor till företaget som driver Esrange i Kiruna, utökade IVF-försök för barnlösa på 327 miljoner kronor (varav 100 miljoner tas från annan finansiering), olika förslag inom det rättsliga området på 270 miljoner, samt sommarförstärkning inom sjukvården på 250 miljoner kronor (varav 125 miljoner tas från den nationella sjukvårdsmyndigheten).

Därtill avsätts 250 miljoner kronor för sommarjobb i kommunerna för unga människor. Det sker även en omfördelning där 1,7 miljarder kronor flyttas från biståndsbudgeten 2025 till årets budget på grund av minskade kostnader för asylmottagning.

Den ekonomiska situationen fortsätter att vara ansträngd samtidigt som kritiker ifrågasätter hållbarheten i regeringens finanspolitik. Med vårbudgetens ofinansierade reformer ökar pressen på statsfinanserna, något som kan få långsiktiga konsekvenser för Sveriges ekonomiska stabilitet och förmåga att hantera framtida kriser.