Sverige intensifierar sin sjöövervakning i Östersjön genom ett fördjupat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att utveckla en handlingsplan för att effektivisera informationsdelning, integrera civila och militära resurser samt optimera resursanvändningen. Detta initiativ drivs av det förändrade säkerhetsläget i regionen efter Rysslands invasion av Ukraina, vilket ökat risken för hybridhot och sabotage, särskilt mot kritisk infrastruktur som undervattenskablar. Statsminister Ulf Kristersson betonar vikten av snabbare agerande mot avvikande beteenden i Östersjön, medan försvarsminister Pål Jonson understryker behovet av stärkt sjöövervakning som en respons på potentiella hybridattacker.
Bakgrunden till regeringens beslut är de upprepade incidenterna med misstänkt sabotage mot undervattenskablar i Östersjön under de senaste månaderna. Dessa händelser har ökat oron för sårbarheten hos kritisk infrastruktur och behovet av förstärkt övervakning. Regeringens uppdrag till Försvarsmakten och Kustbevakningen syftar till att skapa en robustare och mer samordnad övervakningskapacitet för att avskräcka och upptäcka potentiella hot. Handlingsplanen ska presenteras för Försvarsdepartementet i maj 2025.
Sveriges engagemang i förstärkt sjöövervakning sammanfaller med Natos initiativ att lansera en omfattande operation i Östersjön för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten. Som ett konkret bidrag till denna Nato-ledda insats kommer Sverige att tillhandahålla tre örlogsfartyg och ett radarspaningsplan. Detta markerar Sveriges första operativa bidrag till Natos avskräcknings- och försvarsstrategi i närområdet sedan landet blev medlem i alliansen. Statsminister Kristersson framhåller betydelsen av detta bidrag som en manifestation av Sveriges engagemang för kollektiv säkerhet och regional stabilitet.
Försvarsminister Jonson poängterar att de svenska örlogsfartygen kommer att operera under Natos befäl, vilket bidrar till en förbättrad lägesbild i Östersjön. Deltagandet i Nato-insatsen ses som ett viktigt steg för att stärka Sveriges försvarsförmåga och bidra till den gemensamma säkerheten i regionen. Det understryker också Sveriges integrations i Nato-strukturen och landets vilja att ta ett aktivt ansvar för den kollektiva försvarsplaneringen.
Den stärkta sjöövervakningen och Sveriges deltagande i Nato-insatsen är en direkt respons på det förvärrade säkerhetsläget i Östersjön. Rysslands invasion av Ukraina har skapat en ny geopolitisk verklighet med ökade spänningar och en förhöjd risk för incidenter. Genom att öka sin närvaro och samordna sina insatser med Nato strävar Sverige efter att avskräcka potentiella angripare och skydda sin kritiska infrastruktur.
Sammanfattningsvis innebär regeringens beslut en betydande förstärkning av Sveriges sjöövervakningskapacitet. Genom ett fördjupat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen, samt ett aktivt deltagande i Nato-ledda operationer, syftar Sverige till att möta de utmaningar som det förändrade säkerhetsläget i Östersjön innebär. Detta initiativ markerar en tydlig prioritering av maritim säkerhet och ett starkt engagemang för att upprätthålla stabilitet i regionen.
