Misstänkt politiskt motiv bakom förändrad kyrkofresk i Rom

En uppseendeväckande förändring i en historisk fresk i Basilikan San Lorenzo utanför Roms murar har väckt både förvåning och kontroverser. Fresken, som avbildar två så kallade keruber bredvid en byst av Italiens siste kung Umberto II, har fått förnyad uppmärksamhet sedan den anrika romerska dagstidningen La Repubblica upptäckte att en tidigare ”generisk kerub” nu uppvisar markant förändrade ansiktsdrag.

Enligt rapporteringen från den brittiska tidningen The Guardian har en av keruberna på fresken nu tydliga likheter med Italiens nuvarande premiärminister Giorgia Meloni. Detta har föranlett en formell utredning från både Roms stift och det italienska kulturministeriet, som nu granskar huruvida någon otillåten förändring har gjorts på det historiska konstverket.

I centrum för kontroversen står 83-årige Bruno Valentinetti, en kyrkvolontär som också beskrivs som ”frivillig dekoratör”. När han konfronterades med anklagelserna förnekade han bestämt att han skulle ha avbildat Meloni i fresken och hävdar istället att konstverket ser exakt ut som det alltid har gjort.

”Alla ser vad de vill se. Om det gör dig glad, så kan du gilla det. Det är en ängels ansikte,” förklarade Valentinetti för den italienska tidningen La Stampa.

Händelsen illustrerar ett växande fenomen där religiös konst blir indragen i samtida politiska debatter. Basilikan San Lorenzo, en av Roms sju pilgrimskyrkor med anor från 300-talet, är ett betydelsefullt kulturarv och förändringar av dess konstnärliga utsmyckningar är strängt reglerade enligt italiensk lagstiftning.

Meloni själv, som leder det högerkonservativa partiet Fratelli d’Italia (Italiens bröder) sedan 2022, har reagerat på situationen med humor. Via sitt Instagram-konto kommenterade hon torrt: ”Nej, jag ser verkligen inte ut som en ängel.”

Denna incident utspelar sig mot bakgrund av en polariserad politisk miljö i Italien, där Meloni som landets första kvinnliga premiärminister ofta står i fokus för både beundran och kritik. Hennes regering, som inkluderar högerorienterade partier, har genomfört kontroversiella reformer inom immigration och traditionella familjefrågor som skapat debatt i det italienska samhället.

Expertkommentatorer inom konstrestaurering påpekar att oavsett vilka intentioner som låg bakom förändringen så väcker händelsen viktiga frågor kring bevarandet av kulturhistoriska artefakter. Att modifiera historiska konstverk utan tillstånd är ett allvarligt brott mot italiensk kulturarvslagstiftning, som är bland de strängaste i Europa.

Kulturministeriet har inte kommenterat vilka åtgärder som kan komma att vidtas, men enligt italiensk lag kan otillåtna ingrepp på skyddade kulturföremål resultera i både böter och fängelsestraff. Samtidigt har händelsen väckt diskussioner om frivilligarbetarnas roll och ansvar i landets många historiska kyrkor.

För basilikans ledning och Roms stift representerar händelsen en delikat balansgång mellan att bevara kyrkans historiska integritet och hantera den mediala uppmärksamheten som situationen har skapat. Kyrkliga representanter har uttryckt oro över att konstverkets religiösa betydelse överskuggas av den politiska dimensionen.

Medan utredningen fortgår har incidenten fått stor spridning i sociala medier, där bilder av den förändrade fresken delas flitigt med både humoristiska och politiska kommentarer. Den oväntade blandningen av religiös konst och samtida politik har blivit ett talande exempel på hur historiska artefakter fortsätter att få nya betydelser och tolkningar i vår samtid.

Expertutlåtanden från konsthistoriker väntas inom kort för att fastställa exakt när och hur förändringarna kan ha gjorts på fresken, samt vad som krävs för att återställa konstverket till sitt ursprungliga skick.