Efter flera års diskussioner står nu Ljungan inför ett avgörande skede i miljöanpassningen av vattenkraften, en process som väcker debatt och oro bland lokala politiker och miljöförespråkare. Detta blir ett pilotfall för hur EU:s beslut om miljöanpassning av vattenkraft ska implementeras i Sverige.
EU:s direktiv kräver att vattenkraften i medlemsländerna miljöanpassas, och Ljungan har valts som det första större vattendraget i Sverige där regeringens nya plan ska prövas i praktiken. Resultatet kommer att skapa prejudikat för hur liknande fall hanteras i övriga landet.
Processen har dock kantats av förseningar och pauser, något som kritiseras av riksdagsledamoten Malin Larsson (S) från Stöde, väster om Sundsvall. Hon uttrycker frustration över att de upprepade avbrotten har försenat arbetet och därmed försvårat möjligheterna att åstadkomma verkliga miljöförbättringar.
”De många pauserna har gjort att vi förlorat värdefull tid,” säger Larsson, som är oroad över att ambitionsnivån i miljöanpassningen har sänkts avsevärt jämfört med de ursprungliga planerna.
Ett centralt problem med dagens situation är att vattenkraften i Ljungan regleras av föråldrade vattendomar. Vissa av dessa härstammar från tidigt 1900-tal och tar liten hänsyn till moderna miljöaspekter. Som ett resultat av dessa äldre bestämmelser blir delar av älven periodvis helt torrlagda och saknar fiskvägar som skulle kunna hjälpa migrerande fiskarter att ta sig förbi kraftverken.
Den nya planen för miljöanpassning har dock fått kritik för att den inte verkar medföra några substantiella förbättringar för vattenmiljön. Detta bekräftas av att kraftbolagen med anläggningar i älvens nedre lopp redan har meddelat att de inte avser att bygga fiskvägar förbi sina kraftverk.
Malin Larsson har uttryckt stark kritik mot denna inställning från kraftbolagens sida. ”Där det är möjligt och rimligt måste vi värna om strömekosystemen,” framhåller hon och betonar vikten av att hitta en balans mellan energiproduktion och miljöhänsyn.
Ljungans status som pilotfall gör domstolsprocessen extra betydelsefull. Mark- och miljödomstolens beslut kommer inte bara att påverka miljön i Ljungan utan också sätta tonen för hur liknande förhandlingar kommer att genomföras vid andra vattendrag i landet. Med över 2000 vattenkraftverk och regleringsdammar i Sverige kommer principerna som etableras i detta fall att få långtgående konsekvenser.
Bakom konflikten ligger en grundläggande avvägning mellan förnybar energiproduktion och biologisk mångfald. Vattenkraften utgör en viktig del av Sveriges energiförsörjning och står för ungefär 45 procent av landets elproduktion. Samtidigt har den betydande negativa effekter på vattendragen och deras ekosystem.
Experter på området påpekar att det finns tekniska lösningar som skulle kunna minska vattenkraftens miljöpåverkan utan att drastiskt reducera energiproduktionen. Moderna fiskpassager, anpassade vattenflöden och habitatrestaurering är några exempel på åtgärder som kan förbättra situationen.
Miljöorganisationer följer processen noga och uttrycker oro över att ekonomiska intressen får för stort inflytande över besluten. De menar att om Ljungan-fallet slutar med minimala miljöanpassningar kommer det att bli mycket svårt att genomdriva mer omfattande åtgärder vid andra vattendrag.
Kraftbolagen å sin sida hävdar att omfattande miljöanpassningar skulle medföra stora kostnader och minskad produktion, vilket i sin tur skulle påverka både elpriser och försörjningstrygghet. De framhåller också att vattenkraften spelar en nyckelroll i övergången till ett fossilfritt energisystem.
Ljungans öde avgörs nu i mark- och miljödomstolen, där juridiska, tekniska och miljömässiga aspekter vägs mot varandra. Oavsett utgång kommer beslutet att forma framtiden för Sveriges vattendrag och deras ekosystem för lång tid framöver.
