Rubio till Europa: Ni kommer inte att bli en vasall till USA

Under sitt besök i Europa navigerade den amerikanska senatorn Marco Rubio en delikat diplomatisk balansgång, där han både framhöll vikten av starka transatlantiska relationer och respekterade europeiska länders suveränitet.

Söndagens besök i Bratislava, där Rubio mötte Slovakiens populistiske premiärminister Robert Fico, markerade början på en rundresa som belyser USA:s förnyade intresse för centraleuropeiska relationer.

I ett anmärkningsvärt uttalande under konferensen betonade Rubio att Europa inte bör reduceras till ”en feodalt styrd tjänare till USA”, en formulering som avspeglar de nyanserade diplomatiska signaler som Washington nu sänder till sina europeiska allierade.

”Vi vill vara er partner. Vi vill samarbeta med Europa,” förklarade Rubio. Uttalandet kom vid en tidpunkt då relationen mellan USA och vissa centraleuropeiska länder genomgår en omvärdering efter flera år av spänningar.

Efter Slovakien fortsatte Rubio sin resa till Ungern för att träffa premiärminister Viktor Orbán, en ledare som under senare år har utvecklat en komplex relation till både EU och USA. Mötet med Orbán är särskilt betydelsefullt eftersom den ungerske premiärministern ofta har beskrivits som en kontroversiell figur inom europeisk politik, med nära band till både Ryssland och Kina.

Rubios retorik om partnerskap snarare än dominans representerar en justering i tonläget från amerikansk sida. Denna förändring kommer i en tid då USA försöker återuppbygga förtroendet hos centraleuropeiska nationer, där skepticismen mot amerikansk utrikespolitik har ökat under senare år.

Politiska analytiker menar att Rubios besök i båda länderna signalerar ett bredare diplomatiskt initiativ från amerikansk sida för att engagera sig med ledare som tidigare har intagit euroskeptiska positioner. Det finns en växande insikt i Washington om att relationer med länder som Slovakien och Ungern inte kan tas för givna i en tid av geopolitisk omställning.

Fico, som återkom till makten i Slovakien förra året, har intagit en mer kritisk hållning gentemot EU och NATO än sina företrädare. Hans regering har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland och militärt stöd till Ukraina, positioner som har skapat spänningar med Bryssel och Washington.

I likhet med Orbán i Ungern har Fico byggt sin politiska plattform på nationalism och kritik mot vad han beskriver som överdriven inblandning från europeiska institutioner i nationella angelägenheter.

Rubios besök i dessa länder kommer vid en tidpunkt då USA försöker balansera sina traditionella allianser med behovet av att engagera sig med alla europeiska nationer, oavsett deras interna politiska riktning.

”Det vi ser är en mer pragmatisk amerikansk hållning, där man erkänner att centraleuropeiska länders inrikespolitik inte nödvändigtvis måste avgöra kvaliteten på de bilaterala relationerna,” säger Maria Eriksson, statsvetare vid Stockholms universitet med fokus på transatlantiska relationer.

Samtidigt betonar observatörer att Rubios uttalanden om partnerskap och samarbete inte bör tolkas som ett amerikanskt godkännande av vissa kontroversiella inrikespolitiska åtgärder i dessa länder, särskilt gällande rättsstatens principer och mediefrihet.

I en tid då demokratiska värderingar står under press globalt, representerar Rubios balansgång den komplexa verklighet som amerikansk diplomati navigerar – behovet av att upprätthålla strategiska relationer samtidigt som man fortsätter att förespråka demokratiska värderingar.

Besöken i Slovakien och Ungern följer en period av intensifierade amerikanska diplomatiska insatser i regionen, där högt uppsatta tjänstemän har besökt flera centraleuropeiska huvudstäder under de senaste månaderna.

För Rubio, som är en framträdande röst inom amerikansk utrikespolitik, erbjuder dessa möten också möjlighet att stärka sin egen profil som en statsmannamässig figur inom det republikanska partiet inför kommande politiska cykler.