Den svenska migrationslagstiftningen står inför en etisk och juridisk utmaning efter beslutet att utvisa en åtta månader gammal pojke till Iran medan resten av hans familj får stanna i Sverige. Fallet, som först uppmärksammades av Sveriges Radio Ekot, väcker frågor om tolkningen av barnkonventionen och balansen mellan strikt lagtillämpning och humanitära hänsyn.

Enligt Migrationsverkets beslut, som TT har tagit del av, saknas rättslig grund för att bevilja pojken uppehållstillstånd. Hans mamma fick arbetstillstånd genom spårbyte 2022, men möjligheten till spårbyte togs bort i april 2023 och lagändringen genomfördes utan övergångsbestämmelser. Eftersom pojken föddes efter lagändringen kan han inte få uppehållstillstånd som anhörig till sin mamma.

”Inga justeringar gjordes i lagen för att hantera de konsekvenser som uppstod när bestämmelsen togs bort,” säger Louise Dane, jurist på Asylbyrån.

Rebecca Thorburn Stern, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, bekräftar att det formellt sett inte finns något hinder för att utvisa ett barn, oavsett ålder, som saknar legal rätt att vistas i Sverige.

”Men ett barn får inte utvisas ensamt utan att det finns ett ordnat mottagande, vilket i praktiken kan vara svårt när det gäller ett så litet barn,” skriver hon i ett mejl till TT.

Fallet väcker starka reaktioner bland experter som menar att beslutet kan strida mot barnkonventionen. Louise Dane påpekar att ett barn betraktas som en självständig rättighetsinnehavare, vilket innebär att bedömningen ska göras utifrån barnets tillgång till sina rättigheter i Sverige respektive Iran. Principen om barnets bästa finns också inskriven i utlänningslagen.

”Att utvisa en åtta månader gammal baby är inget annat än fullständigt orimligt och borde inte få ske,” säger Amanda Johansson Köves, doktor i offentlig rätt och lektor vid Stockholms universitet.

Rebecca Thorburn Stern anser att pojken borde beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. I detta fall skulle barnkonventionen kunna beaktas, men även Europakonventionen som behandlar rätten till familjeliv.

”Man kanske skulle kunna ta hänsyn till att det är en åtta månader gammal baby,” tillägger Louise Dane.

Familjens situation kompliceras ytterligare av att alla utvisningar till Iran för närvarande är pausade på grund av säkerhetsläget. Det finns möjlighet att besluta om utvisning med uppskjuten verkställighet, men tvångsutvisningar till Iran är ovanliga, enligt Louise Dane.

Pojkens familj har överklagat till Migrationsdomstolen, vilket betyder att ärendet inte är avslutat. De övriga familjemedlemmarna har fått uppehållstillstånd som anhöriga till modern, men eftersom pojken föddes efter att den nya lagen implementerades kunde han inte få uppehållstillstånd på samma sätt.

Moderns arbetstillstånd löper ut i oktober. Vid den tidpunkten kommer familjen att ansöka om permanent uppehållstillstånd, enligt deras juridiska ombud Shila Monjezi.

Fallet illustrerar konsekvenserna av att lagändringar genomförs utan övergångsbestämmelser. När möjligheten till spårbyte togs bort i april 2023 – vilket tidigare tillät personer vars asylansökningar avslagits att få arbetstillstånd om de hade anställning – skapades en situation där familjer kunde splittras beroende på när barnen föddes.

Experter pekar nu på behovet av att se över lagstiftningen för att undvika liknande situationer i framtiden och säkerställa att barnets bästa alltid står i centrum vid migrationsbeslut. Under tiden väntar pojkens familj på Migrationsdomstolens bedömning, med hopp om att deras son ska få stanna i Sverige tillsammans med dem.

Dela.

15 kommentarer

Leave A Reply

Exit mobile version