Konspirationsteorier om Estonia spåras till rysk underrättelsetjänst

Trots att orsaken till Estoniakatastrofen relativt snabbt kunde fastställas – ett bogvisir som lossnade i hårt väder – lever konspirationsteorierna fortfarande sitt eget liv. I boken ”Den sista lögnen – Estonia och den ryska spionens arv” avslöjar Patrik Oksanen och Andreas Edevald, tidigare diplomat som arbetat vid Myndigheten för psykologiskt försvar, att många av dessa teorier kan härledas till en enda person: Anton Surikov, överste inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU.

Boken tecknar en detaljerad bild av Surikov, son till en inflytelserik raketingenjör i Moskva. Han inledde sin karriär med studier i maskinteknik men avancerade senare till höga positioner inom den ryska underrättelsetjänsten.

Bokens kärna utgörs av den så kallade Felix-rapporten, författad av Surikov i början av 1995. Utåt sett framstår rapporten som framtagen av en seriös forskningsgrupp, men författarna visar att det i själva verket var en kuliss skapad av underrättelsetjänsten.

”I korthet säger rapporten att tjetjenska kriminella och högt uppsatta estländare använde Estonia för att smuggla droger och radioaktiva ämnen. Sedan får de information om att tullen planerar en razzia den aktuella natten. Därför måste de öppna bogvisiret och köra ut lastbilarna med radioaktiva ämnen, vilket leder till att fartyget sjunker”, förklarar Edevald.

GRU:s berättelse paketerades på ett sätt som gjorde den formbar, men kärnan var alltid densamma – det handlade om en mörkläggning, säger Oksanen:

”Sedan ändras både anledningen till varför fartyget sjunker och vad som smugglas. Surikov finns med och driver på förändringen också.”

Enligt författarna var rapportens huvudsakliga måltavla Estland, som en del av en större påverkanskampanj. Rapporten återgavs i ryska och estniska medier för att sedan bli central i rapporteringen i tyska Der Spiegel, som intervjuade Surikov. Detta ledde till att rapporten så småningom fick genomslag även i Sverige, bland annat i Expressen och TV-programmet ”Efterlyst”.

Misstron har fortsatt att leva vidare sedan dess och har återkommit i olika former, inte minst i Discoverys dokumentär ”Fyndet som förändrar allt” – som enligt författarna har tydliga ekon från Surikovs arbete.

Det är svårt att säga exakt vilken påverkan Felix-rapporten och Surikov (som avled 2009) faktiskt hade, men strax efter olyckan var det få svenskar som trodde på teorier om mörkläggning. Misstron kom senare.

”Den har hämtat energi och kraft ur friktion. Felix-rapporten och GRU har bidragit till detta i mycket stor utsträckning”, säger Patrik Oksanen.

Färjan M/S Estonia förliste natten till den 28 september 1994 på väg från Tallinn till Stockholm. 852 människor omkom, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens (JAIC) huvudsakliga slutsats om olyckan var att fästena och låsen för Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade strömmade stora mängder vatten in på bildäck vilket orsakade att fartyget kapsejsade.

JAIC:s slutsatser bekräftades i allt väsentligt i en ny undersökning genomförd av haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland, som presenterade sina resultat i december 2023.

Trots dessa officiella utredningar fortsätter konspirationsteorierna att cirkulera, särskilt på sociala medier och i vissa medierapporteringar. Detta fenomen illustrerar hur desinformation kan få långvarigt fäste i ett samhälle, något som blir särskilt känsligt när det gäller nationella trauman som Estoniakatastrofen.

Den ryska underrättelsetjänstens roll i spridandet av dessa teorier väcker också frågor om informationspåverkan som säkerhetshot. Enligt säkerhetsexperter är detta ett exempel på hur främmande makt kan utnyttja och förstärka misstro mot myndigheter och institutioner i ett demokratiskt samhälle, något som blivit allt mer aktuellt i dagens informationslandskap.

Dela.

15 kommentarer

Leave A Reply