Så här var januari – extrem kyla och nederbörd

Arktiska temperaturer lamslår Pajala medan oväder drabbar södra Sverige

Under flera veckor har de extrema vinterförhållandena i Pajala skapat en nästan surrealistisk tillvaro för invånarna. Enligt preliminära data låg medeltemperaturen i området på svindlande minus 31,8 grader mellan 30 december och 12 januari, en köldperiod som satt sin prägel på hela regionen.

Birger Lahti, bosatt i Kaarnevaara cirka en mil norr om Pajala i Tornedalen, beskriver situationen som exceptionell trots sin långa erfarenhet av nordliga vintrar.

”Från nyår och 16 dagar framåt hade vi temperaturer under minus 30”, berättar Lahti. För 62-åringen, som tillbringat hela sitt liv i norr och arbetat i skogen, var denna köldperiod något utöver det vanliga.

Hans egen termometer visade som lägst minus 37 grader under dessa dagar. Lahti förklarar att livet blir påtagligt begränsat när kylan biter så hårt: ”Man vill verkligen inte köra bil för nöjes skull.”

Den allra lägsta temperaturen i landet uppmättes dock i Gielas i Lapplands fjällvärld, där termometern visade minus 40,8 grader den 4 januari. Dessa extrema köldvärden är anmärkningsvärda även för en region som är van vid stränga vinterförhållanden.

Samtidigt som norra Sverige kämpade mot kylan, drabbades landets södra delar av helt andra väderfenomen. Ovädret Anna, den första stormen att namnges från en ny gemensam lista för Sverige, Danmark och Norge, svepte in över södra Sverige i början av januari och förde med sig enorma snömängder.

I Härnebo i södra Hälsingland ökade snödjupet dramatiskt från blygsamma 4 centimeter på nyårsdagen till över en meter den 3 januari. I Oskarshamn föll det under bara två dagar, 2-3 januari, en halv meter snö, vilket skapade kaos i trafiken och påverkade samhällsfunktioner.

Uppsala upplevde sin nederbördsrikaste januari på 300 år, vilket sätter denna vintermånad i ett historiskt perspektiv. De ovanliga väderförhållandena manifesterade sig även längs södra Norrlandskusten under första halvan av månaden, där snöoväder på flera platser åtföljdes av åska – ett sällsynt fenomen under vintertid.

”Det var ganska mycket åska när vi hade en snöby vid Kramfors med omnejd”, berättar Emma Härenstam, meteorolog vid SMHI.

Detta fenomen, ofta kallat ”thundersnow” eller åsksnö på engelska, uppstår när varm, fuktig luft stiger genom kallare luftlager och skapar instabilitet i atmosfären. Det är betydligt ovanligare än vanliga sommaråskväder och betraktas som ett särskilt väderfenomen.

Januaris extremväder har skapat utmaningar för infrastrukturen i hela landet. I norr har den extrema kylan påverkat fordon, vattenledningar och uppvärmningssystem, medan de massiva snömängderna i söder har orsakat förseningar i kollektivtrafiken, strömavbrott och svårigheter för vägtrafiken.

Klimatexperter betonar att även om enskilda kalla perioder fortfarande förekommer, visar den långsiktiga trenden på ett varmare klimat. De extrema väderhändelserna som observerats under januari – både kyla i norr och intensiva snöfall i söder – kan paradoxalt nog vara tecken på ett mer instabilt klimatmönster till följd av den globala uppvärmningen.

För invånare som Birger Lahti i Tornedalen handlar det dock främst om att hantera vardagen i en region där naturen fortfarande sätter tydliga gränser för mänsklig aktivitet. När temperaturen kryper ner mot 40 minusgrader blir varje resa utomhus en noggrant planerad expedition och varje tekniskt missöde potentiellt allvarligt.

De extrema väderhändelserna under januari 2024 påminner oss om naturens kraft och de utmaningar som nordiska samhällen fortfarande står inför trots modern teknologi och infrastruktur.