Säkerhetspolisen (Säpo) noterar förändringar i rysk säkerhetshotande verksamhet riktad mot västvärlden, inklusive Sverige. Risken för påverkansoperationer och sabotage har ökat, särskilt som en reaktion på det västerländska militära stödet till Ukraina. Flera andra europeiska länder har redan rapporterat incidenter och attacker, och Säpo bedömer att Sverige också kan bli måltavla. Denna ökade riskvilja från rysk sida innebär en allvarlig säkerhetspolitisk utmaning för Sverige och kräver ökad vaksamhet och beredskap från myndigheternas sida. Det är viktigt att stärka skyddet av kritisk infrastruktur och vitala samhällsfunktioner för att minimera risken för framgångsrika attacker.
Utöver det direkta hotet från Ryssland observerar Säpo även hur Sverige används som plattform för andra staters konflikter. Detta manifesteras bland annat genom att utländska makter använder sig av kriminella gäng för att utföra våldsdåd mot andra stater, grupper eller individer på svensk mark. Att kriminella gäng utnyttjas som proxys i internationella konflikter är en oroande utveckling som undergräver Sveriges säkerhet och rättssäkerhet. Användningen av barn och unga i dessa sammanhang är särskilt alarmerande och visar på en cynisk beräkning från de utländska makternas sida. Säpo arbetar aktivt för att kartlägga och motverka denna typ av verksamhet.
Den ökade frekvensen av denna typ av incidenter, samt det nya fenomenet med barn och unga som rekryteras, markerar en eskalering av problemet. Tidigare har liknande metoder använts, men inte i samma utsträckning eller med samma cyniska inriktning mot minderåriga. Detta kräver ett kraftfullt svar från svenska myndigheter, inklusive ökat samarbete med internationella partners för att identifiera och lagföra de ansvariga. Det är också viktigt att stärka det förebyggande arbetet, bland annat genom att rikta insatser mot utsatta grupper och öka medvetenheten om riskerna.
Terrorhotnivån i Sverige bibehålls på en förhöjd nivå, en fyra på den femgradiga skalan. Detta beslut fattades av Säpochefen Charlotte von Essen och speglar den fortsatta risken för terrorattentat i Sverige. Även om exponeringen för våldsam islamistisk propaganda har minskat, betonar von Essen den oförutsägbara händelseutvecklingen och en diversifiering av terrorhotet. Sverige står inför ett komplext och mångfacetterat hotlandskap där olika aktörer och motiv samverkar.
Denna diversifiering innebär bland annat att utländska makter i allt högre grad använder sig av ombud, så kallade proxies, för att genomföra terrorattentat eller andra våldsdåd. Detta gör det svårare att identifiera och motverka hoten, då aktörerna ofta opererar i skymundan och utnyttjar olika nätverk och kanaler. Det kräver en ökad analytisk kapacitet och ett mer flexibelt och anpassningsbart arbetssätt från säkerhetsmyndigheternas sida. Samarbete och informationsutbyte med andra länder är också avgörande för att effektivt kunna bekämpa terrorism i dess olika former.
Sammanfattningsvis står Sverige inför en komplex och utmanande säkerhetssituation. Den ökade riskviljan från Ryssland, användningen av Sverige som plattform för andra staters konflikter och den diversifierade terrorhotbilden kräver ett samlat och kraftfullt svar från svenska myndigheter. Det är viktigt att stärka skyddet av kritisk infrastruktur, intensifiera arbetet mot utländsk underrättelseverksamhet och terrorism, samt öka samarbetet med internationella partners. Samtidigt är det avgörande att värna om demokratiska värden och principer, och att inte låta rädsla och osäkerhet undergräva det öppna samhället.
