Den 13 januari 2021 samlades representanter från Iran, Frankrike, Storbritannien och Tyskland i Schweiz för att diskutera möjligheten att återuppliva kärnenergiavtalet JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action). Detta möte ägde rum under en skugga av osäkerhet, bara en vecka innan den nyvalde amerikanske presidenten Joe Biden skulle tillträda. Donald Trump, Bidens föregångare, hade dragit USA ur avtalet 2018, ett beslut som kraftigt destabiliserat regionen och ökat spänningarna mellan Iran och västvärlden. Irans utrikesminister, Abbas Araghchi, uttryckte inför mötet Irans beredskap att delta i “rättvisa och hedervärda förhandlingar,” signalerar en potentiell öppning för att återställa avtalet. Mötet i Schweiz representerade en kritisk punkt i den långdragna och komplexa processen att återupprätta stabilitet i Mellanöstern.
JCPOA, som undertecknades 2015, syftade till att begränsa Irans kärnenergiprogram i utbyte mot lättnader i sanktioner. Avtalet innebar strikta begränsningar av Irans anrikning av uran, regelbundna inspektioner av internationella atomenergiorganet IAEA, samt transparent rapportering om Irans kärnenergiaktiviteter. I gengäld skulle de internationella sanktioner som hade lamslagit Irans ekonomi lyftas, vilket skulle öppna upp för handel och investeringar. Avtalet sågs som en diplomatisk triumf och en viktig milstolpe i arbetet för att förhindra spridning av kärnvapen. Dock möttes avtalet av stark kritik från vissa håll, särskilt från Israel och delar av den amerikanska kongressen, som ansåg att det inte var tillräckligt långtgående för att garantera att Iran inte skulle utveckla kärnvapen.
Trumps beslut att dra USA ur JCPOA 2018 och återinföra sanktioner mot Iran utlöste en kedjereaktion. Iran svarade genom att gradvis överge sina åtaganden under avtalet, bland annat genom att öka anrikningen av uran bortom de tillåtna nivåerna. Detta ledde till ökade farhågor om Irans kärnenergiambitioner och en eskalering av spänningarna i regionen. Flera försök att återuppliva avtalet under Trumps återstående tid vid makten misslyckades, vilket ytterligare förvärrade situationen. Mötet i Schweiz i januari 2021 representerade därför ett nytt hopp om att hitta en väg framåt och återställa stabiliteten.
De europeiska parterna i JCPOA – Frankrike, Storbritannien och Tyskland – hade arbetat intensivt för att bevara avtalet efter det amerikanska utträdet. De hade försökt att upprätthålla ekonomiska band med Iran genom att skapa en särskild betalningsmekanism, INSTEX, som skulle kringgå amerikanska sanktioner. Dock hade INSTEX begränsad effekt på grund av den övergripande osäkerheten och risken för amerikanska repressalier. De europeiska länderna insåg att en fullständig återgång till JCPOA, inklusive amerikanskt deltagande, var den enda hållbara lösningen.
Bidens seger i det amerikanska presidentvalet i november 2020 gav nytt hopp om att JCPOA skulle kunna återupplivas. Biden hade under sin valkampanj uttalat sig för att återvända till avtalet, under förutsättning att Iran återupptog sina åtaganden. Mötet i Schweiz sågs därför som ett första steg i denna riktning. Men vägen tillbaka till JCPOA var kantad av utmaningar. Både Iran och USA hade ställt villkor för sin återgång till avtalet, vilket skapade en komplex förhandlingssituation. Iran krävde att USA först skulle häva alla sanktioner innan man återupptog sina åtaganden, medan USA krävde att Iran först skulle återgå till fullständig efterlevnad av avtalet.
Utöver de tekniska och politiska utmaningarna fanns det även en betydande misstro mellan parterna. Åren av spänningar och eskalerande retorik hade skapat djupa sår som skulle ta tid att läka. Det krävdes en betydande diplomatisk ansträngning från alla inblandade parter för att överbrygga dessa skillnader och bygga upp förtroendet. Mötet i Schweiz i januari 2021 var bara början på en lång och komplicerad process. Framgången skulle bero på parternas vilja att kompromissa och hitta en gemensam väg framåt. Framtiden för JCPOA, och därmed stabiliteten i Mellanöstern, hängde i en skör tråd.
