Exklusivt innehåll:

Norska kängan: Tackar nej till pengar från Sida

I samband med att Sverige valde att pausa de...

Israel hotar att dra sig ur Eurovision

Enligt det israeliska public service-bolaget KAN handlar...

Sjuåringens tröst till Juju: Alla kommer dö

Juju är Jamileh Tawfiqs smeknamn. 

– Jag klarar inte av det här längre, sa hon för en vecka sedan, efter brorsdottern Layans ord. 

En 7-åring som hade accepterat att de alla ska dö. 

Under helgen har Israel stängt ner kommunikationerna för Gazaremsans 2,3 miljoner invånare och inga meddelanden går längre fram till Jamileh. 

Redan före de utökade markräderna och allt intensivare bombningarna var det svårt för henne att hitta elektricitet och internet. 

En gång tog det tre dagar innan hon svarade. På frågan om hur det är i Gaza svarade hon med en egen fråga:

– Hur kan de göra detta medan hela världen ser på?

Jamileh Tawfiq är en 26-årig palestinsk frilansjournalist som har rapporterat från Gaza för al-Jaazera, driven av att vittna om vad som händer, trots att 24 palestinska journalister har dödats på bara tre veckor, enligt CPJ (Committee to protect journalists). Omvärlden har kunnat se henne på tv, en blå hjälm över hennes bruna page.

Jamileh Tawfiq har rapporterat från Gaza för al-Jaazera.

Foto: Privat

Även en libanesisk och fyra israeliska journalister har dödats, enligt CPJ.

Jamileh har varit en av få reporterröster inifrån Gaza. När Israel förklarade krig efter Hamas-attackerna som dödade över 1 000 civila israeler och släppte ner flygblad med varningar till Gazaborna flydde hon sitt hem i området Al-Nasr på en av huvudgatorna i Gaza stad.  

– Min pappa och farfar byggde huset för 26 eller 27 år sedan – tre våningar med ett tak. Det var flera lägenheter i huset, jag och mina föräldrar bodde där, mina farföräldrar, min bror med familj och tio grannar. 

Hennes far, Tawfiq Wasfi, 69, är en pensionerad journalist. Jamileh, som har gått i hans fotspår, gick runt i huset och funderade över vad hon skulle ta med sig. 

– Jag tittade i varje hörn av huset. Det var i den stunden som jag förstod att varje hörn är betydelsefullt. Vi skapade det med våra egna händer. Det är inte bara ett hus, det är inte bara sten och väggar – det är minnen. Ett hus som alltid varit fullt med kärlek. 

När Jamileh flydde från hemmet tog hon med sig några blad från ett av träden på gården.

Foto: Privat

Tvingades fly flera gånger

Till slut tog hon med sig pass, viktiga papper, lite kläder, mat, kuddar och filtar. Och så plockade hon några blad från ett av träden på gården. 

– Min pappa insisterade på att inte lämna, inte ens när bombningarna var överallt runt oss. Han sa att han hellre dör i sitt hus. Men när hela bostadsområden jämnades med marken ändrade han sig, för att kunna vara med oss.

Att vilja stanna i sitt hem och dö är en vanlig tanke i Gaza. Livet och döden har blivit samma sak, hundratals liv förloras varje dag och människor har redan förlorat sina hus om och om igen. 

Jamileh och hennes familj tvingades fly flera gånger efter att de lämnade huset bakom sig, sökandes efter säkrare platser. 

– Men till slut fanns inga säkra platser kvar.

Pappa Tawfiq Wasfi ville först inte lämna huset som han själv byggt. Men när hela områden jämnade smed marken ändrade han sig.

Foto: PRIVAT

Havet var den enda öppna platsen

Någon flyktväg ut från den mur- och stängselomgärdade Gazaremsan, som är drygt fyra mil lång och bara en mil bred, finns inte. De åkte längs Medelhavet, till staden Khan Younis i söder. 

– Jag kunde inte tro mina egna ögon, al-Rashid-vägen var förstörd. Vi har så många minnen från den vägen, det har alla i Gaza.

Vägen var en del av strandpromenaden. 

– Vi brukade gå ner till havet med våra vänner, barnen lekte på stranden. Det betydde allt för oss. 

Jamileh med sina fyra syskonbarn: Lour, 6, Layan, 7, Julia, 5 och Shams, 4.

Foto: PRIVAT

Gazaremsan är under strikt blockad sedan 2007 och havet är den enda öppna platsen, där det går att simma och ana en slags frihet.

– När de förstörde den vägen var det som att de hade skickat oss ett meddelande: Vi har förstört er enda fristad, den enda platsen dit ni kunde gå med era familjer och känna glädje.

”Det är över 25 000 människor här”

Framme i Khan Younis trängde Jamileh, hennes föräldrar, hennes bror och hans fru och tre barn in sig bland tiotusentals andra i en FN-byggnad, där det rådde totalt kaos. 

– Det är över 25 000 människor här, många är gamla och barn. Vi har noll tillgång till rent vatten, folk sover på golvet eller utomhus för alla får inte plats inne. De försöker göra tält, det hänger kläder i träden. Toaletterna fungerar inte. Några kvinnor är gravida, det är väldigt farligt för det finns ingen som kan hjälpa dem att föda. 

Hundratals sökte skydd i Sankt Porphyrius, Gazas äldsta kyrka. Kyrkan bombades och 18 personer dog.

Foto: MOHAMMED SABER / EPA / TT NYHETSBYRÅN

Kyrkan där de sökt skydd bombades

Några av Jamilehs vänner – Lily, Soliman och deras två barn – samlades samtidigt i Gazas äldsta kyrka, Sankt Porphyrius, tillsammans med hundratals andra. I ett telefonsamtal från kyrkan sa Lily till oss: 

– Det är inte säkert någonstans, vi har bett hela tiden för att försöka hitta tröst. Det här kriget dödar oss inuti. Vi är inte rädda för att dö längre, vi är rädda för förlust. Att förlora de vi älskar. Orättvisan och ondskan är obeskrivlig och den kommer aldrig rättfärdigas. Vad väntar världen på medan de ser oss utplånas live?

Några dagar efter det samtalet bombade Israel vid kyrkan, en del av en kyrkobyggnad raserades och 18 människor inklusive flera barn som hade tagit skydd där dog.

En av dem var Lilys man Soliman. Lily skadas svårt och hamnade på intensiven, deras ena barn skadades och togs till sjukhus, deras andra barn klarade sig och är med släktingar. 

Jamileh beskrev det som en mycket märklig känsla, att vänner och vänners vänner inte finns mer. 

– Det är galet, du känner någon, och så plötsligt hör du ljudet av det som dödar dem.

Soliman dog i bombningen vid kyrkan. Lily skadades svårt.

Foto: Privat

De första tio dagarna på flykt sov hon ingenting. I FN-byggnaden var det för trångt. 

– I går försökte jag och min mamma sova i bilen. Tidigt på morgonen hörde vi en bomb bakom oss. 

Rök steg mot himlen.

– Två familjer dödades. 

Det har blivit en vanlig syn för henne. Enligt Gazas hälsodepartement, som enligt organisationen Human Rights Watch generellt brukar ange tillförlitliga siffror, har över 8 000 dött varav drygt 3 000 barn. Israel har också bombat i Khan Younis, trots att staden ligger i ett område som invånare ombetts evakuera till.

”Vi förlorar oss själva”

För Jamileh, som har varit delvis eller helt avskuren, är det svårt att få information om allt som händer i kriget, men hon vet att Israel har sagt att de ska attackera från marken, luften och havet. Hennes tolkning av det är dock en annan än Israels förklaring – hon tror inte att det handlar om att enbart attackera Hamas. 

– De ska starta deras egentliga krig – att ta marken – det är exakt vad som hände 1948. Det vi har sett hittills ser ut som en andra Nakba, bilderna av alla människor som flyr, det är samma sak som min mormor har beskrivit för mig. 

Rök över Tel al-Hawa, Gaza City, 30 oktober.

Foto: MOHAMMED SABER / EPA / TT NYHETSBYRÅN

”Episka proportioner”

På tre veckor har det dödats fler barn i Gaza än det gjorts i konflikter i hela världen per år sedan 2019, enligt Rädda Barnen.

Förra året dödades t ex 2 985 barn i krig och konflikter i 24 länder, enligt FN.

– Ett barns död är ett för mycket. Men det här är allvarliga brott av episka proportioner, säger Jason Lee, Rädda Barnens chef i Gaza.

Han uppmanar världssamfundet att göra allt för att få till en vapenvila.

– Barn måste skyddas till varje pris, särskilt när de söker skydd i skolor och på sjukhus.

Det Jamileh syftar på är al-Nakba, ”katastrofen”, som skedde för 75 år sedan då omkring 750 000 palestiniers fördrevs i samband med det första kriget mellan Israel och de arabiska länderna och över 400 byar jämnades med marken eller togs över av de militära styrkor som blev den israeliska armén. Israel har sedan dess nekat de fördrivna rätten att återvända och i dag är 5,9 miljoner palestinier registrerade som flyktingar hos FN. 

– Om det verkligen är en andra Nakba kommer de inte låta oss stanna alls, då kommer de driva ut oss till Sinai och vi blir alla flyktingar igen. 1948 hände det utan att omvärlden såg på, men nu ser alla det live och ändå gör ingen något. Vi förlorar allt vi har, vi förlorar oss själva, även om vi inte dör kommer vi vara halvdöda. 

Oron är inte obefogad, enligt den israeliska tidningen Haaretz finns utkast till dokument från det israeliska underrättelsedepartmentet med förslag att relokalisera Gazas befolkning till tältläger i norra Sinai. 

”Kommer vi någonsin leva ett normalt liv igen, som andra människor på den här planeten?”, undrar Jamileh.

Foto: Privat

Jamileh frågar sig själv:

– Kommer vi någonsin leva ett normalt liv igen, som andra människor på den här planeten? Nej, jag tror jag inte det. Jag försöker hålla ihop, som journalist. Men som människa känner man saker. Jag har brutit ihop flera gånger, gråtit mycket. Jag tänker på min systers hus som har bombats. Jag försöker att inte vara för känslig, jag försöker leva, jag försöker berätta vad som händer för världen. 

Även om kriget tar slut tror hon inte att hon någonsin kan återvända hem.

– Jag tror inte att vi kommer åka norrut. Inte längre. 

Efter att Israel kapade kommunikationerna för invånarna i Gaza fredagen den 27 oktober har Expressen inte kunnat få tag på Jamileh Tawfiq.

Expressens Magda Gad på plats i Jerusalem.

Foto: STEFANIE GLINSKI

Senast

Norska kängan: Tackar nej till pengar från Sida

I samband med att Sverige valde att pausa de...

Israel hotar att dra sig ur Eurovision

Enligt det israeliska public service-bolaget KAN handlar...

Klar för IFK Norrköping

Tim Prica återvänder till allsvenskan efter fyra år utomlands,...

Missa inte

Norska kängan: Tackar nej till pengar från Sida

I samband med att Sverige valde att pausa de...

Israel hotar att dra sig ur Eurovision

Enligt det israeliska public service-bolaget KAN handlar...

Klar för IFK Norrköping

Tim Prica återvänder till allsvenskan efter fyra år utomlands,...

Insats vid Säpos lokaler

Det pågår en insats vid Säkerhetspolisens högkvarter i Solna....

Fjärde gången i Melodifestivalen och storfavorit. Men nu får Dotter kritik för att härma Loreens ”Tattoo”-nummer från i fjol.

När Johanna ”Dotter” Jansson framför sin egenskrivna låt ”It's not easy to write a love song” i Melodifestivalen i Eskilstuna på lördag...

Kriget i Ukraina: Dödligt drönareanfall, USA:s senatsbesök, nya sanktioner mot Iran

De senaste uppdateringarna från kriget i Ukraina. ...

Öbergs tunga smäll – tvingas dra sig ur

Hanna Öberg deltog i VM i tjeckiska Nove Mesto och vann ett silver och ett brons från stafetterna. Hon hade också planerat att tävla...

JUST NU: Fredrik Berne får fängelse

Åsa Vesterlund har själv berättat för Expressen om hur det som började som en romans förvandlades till en mardröm. Hennes pojkvän, rumpdoktorn Fredrik...

Tips för hela din tv-helg: ”Bästa avsnittet sedan flytten till TV4”

”Bäst i test” (23 februari, TV4)Med glädje går att konstatera att fredagens avsnitt – det sjunde – av ”Bäst i test” är det överlägset...

Två år senare söker tusentals ukrainare efter försvunna släktingar

I Ukraina är 30 000 människor fortfarande saknade...