Lars Løkke Rasmussen – den rökande diplomaten kan återigen bli kungamakare

Om man promenerar runt i Köpenhamn ser man hans ansikte på var och varannan lyktstolpe. När TT träffar Lars Løkke Rasmussen under en kampanjpromenad kring en sjö i Hillerød norr om den danska huvudstaden, föreslår han skämtsamt att väljarna borde dela upp sig, gå i olika riktningar och mötas i mitten.

Budskapet verkar dock inte ha nått fram till väljarna, som ser ut att straffa den mittenregering som har suttit vid makten sedan 2022.

Men Løkke tar det med ro. Solen skiner, han tänder en cigarett, tar ett djupt bloss och påminner sig själv om att valkampanjen inte är över än.

”Jag hoppas att det leder till eftertanke: Vem borde svara i telefonen om Trump ringer?” säger han.

Løkke blev internationellt känd som ”den rökande dansken” efter det historiska mötet om Grönland i Vita huset i början av året. Enligt den danske utrikesministern var det en kombination av faktorer som ”fick Trump att klättra ner från sitt träd, åtminstone för en stund.”

”USA:s senat kunde inte acceptera tanken på att annektera en allierad, glöm det. Marknaden reagerade, Europa trädde fram och NATO sa att de tog ansvar för Arktis,” förklarar han.

Direkt efter mötet i Vita huset steg hans parti, Moderaterna, i opinionen och Løkke beskrevs som en diplomatisk hjälte. Nu har partiet återigen ett väljarstöd på omkring sex procent.

Trots att han leder ett mindre parti ser han ut att hamna i en unik position som kungamakare efter valet. Om han får den rollen har han ett tydligt mål:

”Om de partier som står i mitten och tänker helhetligt får inflytande, och inte de som tror att allt kan lösas genom att kasta ut invandrare eller beskatta de rika, tror jag att det är i landets intresse.”

Han anser också att en center-högerregering bättre kan arbeta för ett starkare EU, vilket Løkke menar behövs mer än någonsin, delvis på grund av Trumps missnöje med NATO under det pågående Irankriget och handelshot riktade mot Spanien.

En fråga som förblir obesvarad, säger han, är att Europa aldrig blev ”seriöst stresstestat” i Grönlandsfrågan.

”Vi är tacksamma för den solidaritet som fanns. Lyckligtvis nådde vi aldrig en punkt där den behövde levereras. Därför förblir detta en fråga utan svar. Om det hade blivit ett handelskrig, var hade Europa stått då?” frågar han retoriskt.

Den nuvarande mittenregeringen, bestående av Socialdemokraterna (S), Liberalerna (V) och Moderaterna (M), har fått stryk i opinionen och har förlorat ungefär 13 procentenheter sedan valet 2022.

Under den pågående valkampanjen har både Socialdemokraterna och Liberalerna gjort anspråk på statsministerposten.

Enligt opinionsundersökningar verkar det vara dött lopp mellan det röda blocket och det blå blocket (med Moderaterna inkluderade i det parlamentariska underlaget).

Om det röda blocket blir störst har nuvarande statsminister Mette Frederiksen (S) goda chanser att förbli statsminister och kan välja om hon vill bilda en röd regering eller en ny mittenregering.

Om det blå blocket blir störst är det främst en fördel för Lars Løkke Rasmussen, eftersom han återigen skulle kunna bli kungamakare. Løkke har uteslutit samarbete med Dansk Folkeparti och har istället förespråkat en ny center-högerregering där han skulle kunna positionera sig som statsminister.

Den mest sannolika regeringen efter valet är, enligt Danske Spil, en center-högerkoalition bestående av Socialdemokraterna (S), Moderaterna (M), Radikale Venstre (RV) och Socialistisk Folkeparti (SF).

I en tid när Danmarks förhållande till omvärlden ställs på prov, särskilt med tanke på de geopolitiska spänningarna kring Grönland, framstår Løkkes diplomatiska erfarenhet som allt viktigare. Hans förmåga att navigera i internationella vatten, kombinerat med hans pragmatiska inställning till inrikespolitiken, kan mycket väl bli avgörande faktorer i det kommande regeringsbildandet.