Under hösten 2023 uppstod en kontrovers mellan Sveriges advokater och Kriminalvården kring skärpta säkerhetskontroller vid inpassering till häkten. Advokatsamfundet rapporterade en ökning av klagomål från advokater som upplevde kontrollerna som förnedrande och integritetskränkande. Kärnan i kritiken riktades mot de allt känsligare larmbågarna som alla besökare, inklusive advokater, måste passera. Flera vittnesmål beskrev hur advokater, efter att ha utlöst larmet, tvingats klä av sig ned till underkläderna, ibland endast trosor, och därefter ta på sig en utlånad morgonrock. Vissa advokater upplevde även att de tvingades visa upp sin behå för Kriminalvårdens personal, vilket uppfattades som särskilt kränkande. Situationen väckte starka reaktioner inom advokatkåren, som menade att kontrollerna gick utöver vad som var rimligt och nödvändigt för säkerheten. Man ifrågasatte även proportionaliteten i åtgärderna, särskilt med tanke på advokaters yrkesroll och den viktiga funktion de fyller inom rättsväsendet.
Kontroversen ledde till ett möte mellan representanter för Kriminalvården och Advokatsamfundet. Båda parter erkände behovet av tydligare och mer enhetliga riktlinjer för säkerhetskontrollerna. Man enades om att Kriminalvården skulle genomföra en snabbutredning för att ta fram nationella rutiner. Målet med utredningen var att skapa klarhet kring hur kontrollerna ska genomföras framöver, minimera risken för kränkande situationer och samtidigt upprätthålla en god säkerhetsnivå. Mötet beskrevs som konstruktivt och både Advokatsamfundet och Kriminalvården uttryckte förhoppningar om att de nya riktlinjerna skulle leda till en förbättrad situation för alla inblandade.
Bakgrunden till de skärpta säkerhetskontrollerna, enligt Kriminalvården, var en ökad förekomst av insmugglade föremål till häkten och anstalter. Detta inkluderade bland annat mindre mobiltelefoner som smugglats in till intagna, särskilt de som klassades som högriskfångar. Kriminalvården betonade vikten av att förhindra insmuggling av otillåtna föremål för att upprätthålla säkerheten och ordningen inom anstalterna. Man menade att de skärpta kontrollerna var en nödvändig åtgärd för att motverka detta problem. Det framkom dock att det inte fanns några nationella direktiv för hur kontrollerna skulle genomföras. Istället hade lokala enheter inom Kriminalvården infört egna rutiner, vilket förklarade de varierande och ibland oproportionerliga åtgärderna som advokaterna rapporterat om.
Den uppkomna situationen belyste den svåra balansgången mellan säkerhetsbehov och individens rätt till integritet. Advokaternas roll som försvarare i rättsprocessen kräver att de har obehindrad tillgång till sina klienter. Samtidigt har Kriminalvården ett ansvar för att upprätthålla säkerheten inom anstalterna och förhindra insmuggling av otillåtna föremål. Kontroversen kring säkerhetskontrollerna visade på behovet av att finna en lösning som respekterar båda dessa aspekter. De planerade nationella riktlinjerna förväntades skapa en mer förutsägbar och rättssäker process för både advokater och Kriminalvårdens personal.
Genom att implementera tydliga och enhetliga rutiner hoppades man kunna undvika framtida missförstånd och incidenter. De nationella riktlinjerna skulle förse Kriminalvårdens personal med konkreta instruktioner för hur kontrollerna ska genomföras på ett korrekt och respektfullt sätt. Samtidigt skulle advokaterna få en klarare bild av vad de kan förvänta sig vid inpassering till häkten och anstalter. Utredningen skulle även ta hänsyn till advokaters speciella ställning inom rättsväsendet och säkerställa att deras arbete inte hindras av onödigt kränkande säkerhetsåtgärder.
Denna händelse understryker vikten av en kontinuerlig dialog mellan olika aktörer inom rättsväsendet. Genom att samarbeta och kommunicera öppet kan man identifiera problemområden och gemensamt arbeta för att hitta lösningar som respekterar alla inblandades rättigheter och behov. Förhoppningen är att de nya nationella riktlinjerna för inpasseringskontroller ska bidra till en mer effektiv och rättssäker process, samtidigt som man säkerställer en trygg och säker miljö inom Kriminalvårdens anstalter.
