Klimatförändringarnas påverkan på renskötseln i Sápmi: Ett växande hot mot tradition och försörjning.
År 2024 har slagit rekord som det varmaste året sedan mätningarna började, och den globala uppvärmningen manifesterar sig tydligt i norra Sverige, särskilt inom Sápmi. De traditionella årstiderna förskjuts och osäkra snöförhållanden skapar stora utmaningar för renskötseln, en näring som är central för den samiska kulturen och försörjningen. Renskötare som Sanna Vannar i Sirges sameby vittnar om en ständig oro inför vädrets nyckfullhet. De milda vintrarna med frekventa temperaturväxlingar kring noll grader leder till bildandet av skarsnö, ett istäcke som hindrar renarna från att gräva fram föda. Detta tvingar renskötarna till stödutfodring, en kostnadskrävande och arbetsintensiv åtgärd som påverkar både renarnas hälsa och renskötarnas ekonomi.
Den stigande medeltemperaturen i norra Sverige, som närmar sig noll grader, är en alarmerande trend. Arktis värms upp nästan fyra gånger snabbare än resten av jorden, vilket får drastiska konsekvenser för ekosystemet och de människor som lever där. Renskötseln, en tusenårig tradition som är djupt förankrad i den samiska kulturen, hotas nu av klimatförändringarnas snabba förlopp. Vannar beskriver hur regn och skare i slutet av februari och början av mars, en tidigare otänkbar situation, skapar oöverstigliga hinder för renarna. Dessa förändrade vädermönster tvingar renskötarna att ständigt anpassa sig och utveckla krisplaner, men det är svårt att förutse naturens nycker i ett alltmer instabilt klimat.
Sverige har blivit nästan två grader varmare sedan förindustriell tid, och uppvärmningen är som mest markant i norra delen av landet. Även om enstaka varma år inte nödvändigtvis speglar klimatförändringarnas helhetsbild, visar långsiktiga trender på en tydlig förändring. Meteorologen Pererik Åberg påpekar att det fortfarande förekommer dagar med väder som liknar det för 50-60 år sedan, men de extrema väderhändelserna, som extrem värme eller kraftiga snöfall, blir allt vanligare. Dessa oväntade och extrema väderförhållanden skapar stora utmaningar för renskötseln, då renarna är anpassade till ett mer förutsägbart klimat.
Skarsnön är ett av de mest påtagliga problemen. När temperaturen pendlar kring noll grader smälter snön och fryser sedan till is, vilket bildar ett hårt lager som renarna inte kan tränga igenom för att nå lav och annan föda. Detta leder till undernäring och försvagar renarna, vilket gör dem mer mottagliga för sjukdomar och minskar deras förmåga att överleva vintern. Stödutfodring blir då nödvändigt, men det är en kostsam och arbetsintensiv lösning som inte är hållbar i längden. Dessutom påverkar det renarnas naturliga beteende och kan leda till problem med matsmältningen.
De förändrade vädermönstren påverkar även renarnas flyttvägar. Traditionellt sett följer renarna etablerade leder mellan vinter- och sommarbetesmarker, men de mildare vintrarna och den oberäkneliga isbildningen gör dessa leder farliga och ibland ogenomträngliga. Isgator bildas på sjöar och vattendrag som tidigare varit säkra passager, och renarna riskerar att halka och skada sig eller i värsta fall drunkna. Detta tvingar renskötarna att hitta alternativa rutter, vilket ofta innebär längre och mer krävande vandringar för både renar och människor.
Klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot renskötseln och den samiska kulturen. Den ökade osäkerheten kring väder och snöförhållanden försvårar planeringen och genomförandet av renskötseln, och de extra kostnaderna för stödutfodring och förändrade flyttvägar pressar renskötarnas ekonomi. Dessutom innebär den ökade stressen och oron för renarnas välbefinnande en psykisk belastning för renskötarna. Det är viktigt att uppmärksamma dessa utmaningar och arbeta för att hitta lösningar som kan säkerställa renskötselns framtid och bevara den samiska kulturen.
Det krävs både nationella och internationella insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa klimatförändringarna. Samtidigt behövs stöd och resurser för att hjälpa renskötarna att anpassa sig till de förändrade förhållandena. Detta kan innebära ekonomisk kompensation för förluster, investeringar i infrastruktur som underlättar flyttning och tillgång till foder, samt forskning och utveckling av nya metoder för att hantera skarsnö och andra klimatrelaterade problem. Det är avgörande att lyssna på renskötarnas erfarenheter och kunskap och involvera dem i arbetet med att hitta lösningar som är både effektiva och kulturellt anpassade. Renskötseln är en viktig del av det samiska kulturarvet och en hållbar näring som bidrar till både den lokala ekonomin och den biologiska mångfalden. Det är vårt gemensamma ansvar att skydda den från klimatförändringarnas negativa effekter.
