Kraftig ökning av solparker i Sverige – men utmaningar kvarstår

Solkraften utgör fortfarande en mycket liten del av den svenska elmarknaden. Enligt branschorganisationen Green Power Sweden producerade solparker drygt 1 TWh förra året, vilket motsvarar lite över 25 procent av landets totala solkraft. Majoriteten av solenergin genereras istället av privata hushåll.

”Det är här Sverige skiljer sig från andra länder, som till exempel Danmark, där majoriteten av solkraften kommer från solparker,” säger van der Veer från Green Power Sweden.

Totalt producerades drygt 168 TWh el i landet under 2025, varav Sverige använde cirka 135 TWh. Trots den låga andelen visar en ny rapport från organisationen att solparker är på stark frammarsch.

Under 2025 godkände länsstyrelser samt mark- och miljödomstolar 180 solparker av cirka 280 ansökningar. Dessa godkända anläggningar har en total årlig elproduktionskapacitet på 3,1 TWh. Sedan 2019 har solparker med en sammanlagd kapacitet på 9,4 TWh fått grönt ljus.

”Vi ser en mycket kraftig ökning av antalet solparker som är ganska stora, inte bara i antal ansökningar. Många av de godkända är på flera hundra hektar,” förklarar van der Veer.

Enligt henne skapar större solparker bättre förutsättningar för lönsamhet och ökar sannolikheten att projekten faktiskt genomförs. Det blir också allt vanligare att utveckla solparker i anslutning till vindkraftsparker och storskaliga batterier för att lagra elektricitet, vilket skapar mer flexibla energilösningar.

Men expansionstakten bromsas av långa ledtider och höga kostnader för anslutning till elnätet, vilket utgör en betydande flaskhals i utvecklingen.

”Om politikerna inte börjar fokusera på hur vi snabbt kan få till ny elproduktion, särskilt i södra Sverige, riskerar vi att förlora stora mängder investeringar i ny produktion,” varnar van der Veer.

Detta, menar hon, kommer att bidra till att göra omställningen till ett fossilfritt energisystem både svårt och dyrt. Situationen är särskilt kritisk i södra Sverige där elbehovet är stort och nätkapaciteten begränsad.

Vid slutet av 2025 fanns ansökningar med en total möjlig elproduktion på 20,7 TWh som ännu inte hade avgjorts av länsstyrelser eller mark- och miljödomstolar. Tillsammans med de redan godkända solparkerna uppgår potentialen till cirka 30 TWh. Van der Veer tror att en stor del kan förverkligas inom tio år.

”Tidigare sa vi att vi kunde ha 30 TWh solkraft på plats till 2030. Dit kommer vi inte att nå då, men kanske till 2035-2040,” säger hon.

De regionala skillnaderna i utvecklingen är påtagliga. Västra Götalands län leder med 41 godkända solparker (485 GWh), följt av Skåne med 24 (523 GWh) och Värmland med 22 (268 GWh). I kontrast har varken Gotland, Norrbotten eller Västernorrland några godkända solparker enligt rapporten.

Intressant är att Kronobergs län, med 15 godkända solparker, förväntas producera hela 603 GWh, vilket indikerar att länet satsar på större anläggningar än genomsnittet.

Branschexperter menar att den svenska solkraftsmarknaden befinner sig i ett avgörande skede. För att nå den potential som finns krävs både politiska initiativ för att förkorta tillståndsprocesser och tekniska lösningar för att hantera nätanslutningar mer effektivt.

Samtidigt öppnar utvecklingen möjligheter för nya affärsmodeller och jobbskapande inom gröna näringar, särskilt i landsbygdsområden där många av de större solparkerna planeras.