Producentprisökning pressar USA:s aktiemarknader

Amerikanska producentpriser överraskar – börsen reagerar negativt

De amerikanska producentpriserna visade en oväntat kraftig uppgång i januari, vilket omedelbart fick effekter på både amerikanska och svenska aktiemarknader. Enligt den senaste statistiken steg producentpriserna, exklusive livsmedel och energi, med hela 3,6 procent på årsbasis under januari månad.

Uppgången överraskade marknadens bedömare, som i genomsnitt hade prognostiserat en ökning på 3,0 procent. Januarisiffran innebär dessutom en tydlig acceleration jämfört med december, då den årliga ökningstakten låg på 3,3 procent.

Den överraskande starka prisökningen har direkta implikationer för Federal Reserves penningpolitik. Statistiken minskar sannolikheten för att den amerikanska centralbanken kommer att sänka styrräntan inom den närmaste framtiden, något som marknaden tidigare hade förväntat sig skulle ske under våren.

”Detta är ytterligare ett tecken på att inflationstrycket i amerikansk ekonomi fortsätter att vara starkt. Fed kommer sannolikt att behöva vänta längre än marknaden tidigare trott med att påbörja sin räntesänkningscykel,” säger Charlotte Hebebrand, ekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.

På Wall Street reagerade investerare omedelbart negativt på nyheten. De ledande börsindexen i USA vände nedåt i den förmarknadshandel som ägde rum efter att statistiken publicerades. S&P 500-terminer föll med cirka 0,5 procent och Nasdaq-terminer visade ännu större nedgångar.

Även Stockholmsbörsen, som tidigare under dagen hade visat positiv utveckling, påverkades av de amerikanska inflationssiffrorna. Den tidigare uppgången på Stockholmsbörsen dämpades markant efter beskedet. Vid 15-tiden hade OMXS-index endast stigit med 0,2 procent, vilket var en avsevärd inbromsning jämfört med förmiddagens handel.

Marknadsanalytiker pekar på att de svenska exportbolagen är särskilt känsliga för amerikanska ränteförändringar och den ekonomiska utvecklingen i USA. Bland de svenska storbolag som påverkades mest märktes verkstadskoncerner och teknikföretag med stor exponering mot den amerikanska marknaden.

”Svenska investerare följer den amerikanska ränteutvecklingen mycket noga eftersom den har direkta konsekvenser för värderingen av våra exportberoende bolag. En försenad räntesänkning i USA skulle kunna innebära hårdare motvind för många av våra större börsnoterade företag under kommande kvartal,” förklarar Magnus Johansson, chefsstrateg på Nordea Markets.

Producentprisindex (PPI) anses vara en viktig indikator för den framtida konsumentprisinflationen, eftersom prisökningar i produktionsledet ofta så småningom förs vidare till slutkonsumenten. Den oväntat höga siffran indikerar att inflationstrycket i den amerikanska ekonomin fortfarande är betydande trots Federal Reserves aggressiva räntehöjningar under de senaste åren.

Riksbankens senaste räntebeslut, där man valde att hålla räntan oförändrad men signalerade möjliga sänkningar senare i år, kan nu också påverkas av utvecklingen i USA. Svenska centralbanken har historiskt följt Federal Reserve, om än med viss fördröjning.

För svenska hushåll kan nyheten innebära att de får vänta längre på lägre bolåneräntor, eftersom svenska räntor påverkas av den globala ränteutvecklingen, särskilt den amerikanska.

Det kraftigare inflationstrycket i USA bedöms också kunna påverka den globala konjunkturen mer brett. Högre räntor under längre tid i världens största ekonomi skulle kunna bromsa tillväxten både i USA och globalt, vilket i sin tur skulle få konsekvenser för exportberoende ekonomier som den svenska.

Investerare och ekonomer kommer nu att rikta blicken mot kommande amerikanska inflationsdata och särskilt noga följa uttalanden från Federal Reserves ledamöter för att få ytterligare ledtrådar om den framtida räntebanan i USA.