Stämning inlämnad angående påstådda övergrepp i Mali av väpnade styrkor och Wagnergruppen

I måndags lämnade tre människorättsorganisationer in en stämningsansökan mot Malis regering till Afrikanska unionens domstol för mänskliga rättigheter. Stämningen gäller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som påstås ha begåtts mot civila i Mali under 2022 av landets väpnade styrkor tillsammans med den ryska legoknektsgruppen Wagner.

Enligt ett gemensamt uttalande från organisationerna avser stämningen dokumenterade övergrepp som ska ha skett i flera regioner i det västafrikanska landet. Wagner-gruppen har tidigare anklagats för massakrer och en lång rad andra övergrepp mot civilbefolkningen i Mali, särskilt under 2022.

Wagner-gruppen, som länge fungerat som ett inofficiellt verktyg för Kreml i flera afrikanska länder, ersattes förra året av den liknande Kreml-kontrollerade organisationen Africa Corps efter att Wagners grundare Jevgenij Prigozjin omkom i en flygplanskrasch. Enligt säkerhetsexperter representerar detta namnbyte främst en administrativ förändring, medan den faktiska verksamheten och personalen till stor del är densamma.

Malis väg mot ökat ryskt inflytande började 2021 efter att landets militärjunta, som tog makten genom en statskupp samma år, bröt förbindelserna med den tidigare kolonialmakten Frankrike. I ett läge där jihadistgrupper gjorde allt större framsteg i landets norra och centrala delar, vände sig juntan till Ryssland för militärt stöd.

Frankrikes militära närvaro i Mali, som pågått sedan 2013 som en del av kampen mot islamistiska terrorgrupper i Sahelregionen, avslutades formellt i augusti 2022 efter växande spänningar med militärjuntan. Samtidigt expanderade det ryska inflytandet snabbt genom Wagners närvaro.

Människorättsorganisationerna, vars identitet inte har offentliggjorts för att skydda lokala aktivister från eventuella repressalier, hävdar att de har omfattande bevisning för systematiska övergrepp. Det handlar enligt stämningsansökan om utomrättsliga avrättningar, tortyr, godtyckliga arresteringar och försvinnanden under gemensamma operationer mellan Malis armé och Wagner-gruppen.

”Vad vi ser är ett mönster av övergrepp som tycks vara sanktionerade på högsta nivå. Civilbefolkningen, särskilt vissa etniska grupper, har blivit måltavlor i vad som framstår som kollektiv bestraffning under förevändning av terrorismbekämpning,” säger en talesperson för en av organisationerna.

FN har i tidigare rapporter dokumenterat hur situationen för mänskliga rättigheter i Mali har försämrats dramatiskt sedan militärjuntans maktövertagande och Wagners ankomst. Enligt FN:s siffror har antalet civila dödsoffer i konflikten ökat markant sedan 2021.

Stämningsansökan mot Malis regering kommer i ett läge då allt fler västafrikanska länder upplever politisk instabilitet och militärkupper. Under de senaste åren har militären tagit makten i flera länder i regionen, inklusive Burkina Faso och Niger, och i samtliga fall har de nya regimerna distanserat sig från västliga samarbetspartners till förmån för närmare relationer med Ryssland.

Rysslands växande inflytande i Sahelregionen ses med oro av västliga länder och regionala organisationer som Afrikanska unionen. Kritiker menar att Moskva primärt är intresserad av tillgång till regionens naturresurser och geopolitiskt inflytande, snarare än genuint stöd för stabilitet och utveckling.

Malis regering har konsekvent förnekat alla anklagelser om övergrepp och hävdar att landets samarbete med ryska aktörer är en suverän rättighet. Officiella talespersoner från juntan har tidigare avfärdat liknande anklagelser som ”västerländsk propaganda” avsedd att svartmåla landets nya politiska riktning.

Det är ännu oklart när Afrikanska unionens domstol för mänskliga rättigheter kommer att behandla stämningsansökan, men juridiska experter menar att fallet kan bli ett viktigt test för domstolens förmåga att hantera känsliga frågor som involverar medlemsstaters nationella säkerhetspolitik och internationella allianser.