Sveriges ekonomi förväntas återhämta sig under innevarande år, med en prognostiserad tillväxt på 1,9 procent, följt av 0,5 procent under 2024, enligt Handelsbankens ekonomer. Denna prognos representerar dock en markant nedrevidering jämfört med bankens tidigare prognos från september föregående år, då man förväntade sig en tillväxt på 2,5 procent för 2023 och 0,9 procent för 2024. Nedrevideringen speglar en mer dämpad ekonomisk utveckling, både globalt och nationellt, påverkad av faktorer som svagare tillväxt i euroområdet och fortsatt låg byggaktivitet inom bostadssektorn.
Hushållens köpkraft är en avgörande faktor för både styrkan och tidpunkten för återhämtningen. Denna köpkraft styrs i sin tur av hur svenska hushåll prioriterar konsumtion kontra sparande framöver. Handelsbankens ekonomer förutspår att hushållen kommer att spara en något större andel av sina inkomster än före räntehöjningarna. Trots detta, i kombination med en stark inkomsttillväxt, finns det fortfarande utrymme för en tydlig ökning av konsumtionen under året. Denna balansgång mellan sparande och konsumtion kommer att vara central för den ekonomiska utvecklingen under det kommande året.
För 2026 och 2027 förväntar sig Handelsbanken en tillväxt på 2,7 respektive 2,2 procent, vilket signalerar en fortsatt, om än något avtagande, återhämtning. Denna prognos bygger på antagandet om en stabiliserad global ekonomi, fortsatt inkomsttillväxt för svenska hushåll och en gradvis återgång till mer normala investeringsnivåer inom bland annat bostadssektorn. Det är dock viktigt att notera att dessa långsiktiga prognoser är behäftade med större osäkerhet och kan påverkas av oväntade händelser, både nationellt och internationellt.
En faktor som påverkar prognosen är den förväntade sänkningen av reporäntan vid Riksbankens tillkännagivande den 29 januari. Handelsbanken räknar med en sänkning till 2,25 procent, men inte lägre än så, trots att många andra bedömare och marknadsaktörer förväntar sig två räntesänkningar under året. Denna mer försiktiga bedömning från Handelsbankens sida kan tolkas som en viss oro för att en alltför snabb räntesänkning skulle kunna bidra till en förnyad inflation.
Trots de nedreviderade tillväxtprognoserna finns det fortfarande positiva signaler för den svenska ekonomin. Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, pekar på faktorer som högre inkomster, en expansiv finanspolitik och lägre räntor som positiva drivkrafter för återhämtningen. Dessa faktorer bidrar till att skapa en gynnsam miljö för både hushåll och företag, vilket kan stimulera både konsumtion och investeringar.
Det finns dock orosmoln vid horisonten. Globalt ser tillväxttrycket ut att vara måttligt, och en eventuell eskalering av handelskonflikter, särskilt mellan USA och Kina, kan skapa motvind och riskera att återuppliva inflationen globalt. Dessa globala risker, i kombination med den inhemska osäkerheten kring hushållens konsumtionsbeteende och utvecklingen inom bostadssektorn, gör att den svenska ekonomins återhämtning fortfarande är behäftad med osäkerhet. Det är därför viktigt att följa utvecklingen noggrant och vara beredd på att anpassa prognoserna efterhand som ny information blir tillgänglig.
