Bikarbonat, ett välkänt hushållsmedel för bakning och städning, har fått ett uppsving inom elitidrotten. Framstående atleter som Jakob Ingebrigtsen och Johannes Hösflot Kläbo använder bikarbonat som ett prestationshöjande medel. Kläbo förklarar att han använder det sporadiskt, en metod han lärt sig från cykelsporten, för att hantera mjölksyra i kroppen. Effekten, menar han, handlar om hur man uppfattar och hanterar den brännande känslan av mjölksyra. Denna trend har spridit sig inom olika grenar och väckt både intresse och skepsis.
Även den svenske skidskytten Sebastian Samuelsson har integrerat bikarbonat i sin träningsregim sedan flera år tillbaka. Han bekräftar att han använder det inför krävande träningspass och tävlingar, och menar att det hjälper till att buffra mjölksyra. Trots att han inte anser sig vara någon medicinsk expert, upplever han en positiv effekt av bikarbonatet. Detta visar att användningen av bikarbonat inte är begränsad till en specifik sport, utan snarare ett fenomen som sprider sig över olika discipliner. Det är dock viktigt att notera att effekten av bikarbonat kan variera från individ till individ.
Jonna Sundling, en av världens främsta kvinnliga skidsprinters, har också experimenterat med bikarbonat, men utan önskat resultat. Hon berättar att hon använder bikarbonat regelbundet i bakning, men att intag i samband med träning lett till magproblem. Detta belyser att bikarbonat inte är en universallösning för alla atleter, och att individuella reaktioner kan variera. Det är därför viktigt att noggrant utvärdera effekten och eventuella biverkningar innan man inför bikarbonat i sin träningsrutin.
Den svenska landslagsläkaren Rickard Noberius uttrycker en viss tveksamhet gällande bikarbonats effektivitet som prestationshöjande medel. Han tror att det eventuellt kan ha en marginell effekt, men inte i den utsträckning som vissa atleter hävdar. Bikarbonat har använts inom idrotten sedan åtminstone 1980-talet, men dess verkliga effekt är fortfarande omdebatterad. Det finns en brist på vetenskapliga bevis som entydigt stödjer dess användning som prestationshöjare.
Enligt en professor som NRK intervjuat kan bikarbonat, under optimala förhållanden, förbättra prestationen med en till två procent. För en prestation på 30 minuter skulle detta motsvara en tidsvinst på 18 till 36 sekunder. I ett tätt skidlopp kan denna marginella förbättring vara avgörande för placeringen, potentiellt skillnaden mellan en pallplats och en placering utanför topp 10. Teorin bakom bikarbonats effekt är dess förmåga att neutralisera mjölksyra, vilket skulle kunna förskjuta trötthetsgränsen och möjliggöra en högre prestationsnivå.
Sammanfattningsvis har bikarbonat, ett enkelt och lättillgängligt hushållsmedel, fått ökad uppmärksamhet inom elitidrotten som ett potentiellt prestationshöjande medel. Vissa atleter vittnar om positiva effekter, medan andra upplever biverkningar eller ingen effekt alls. Den medicinska expertisen är delad i frågan, och det saknas fortfarande robusta vetenskapliga bevis som entydigt stödjer bikarbonats effektivitet. Även om vissa studier tyder på en marginell prestationsförbättring, är det viktigt att vara medveten om de individuella variationerna och att noggrant överväga eventuella risker innan man använder bikarbonat som prestationshöjande medel. Det är också viktigt att komma ihåg att en balanserad kost, korrekt träning och tillräcklig vila är grundläggande faktorer för optimal prestation, och att inga kosttillskott kan ersätta dessa grundpelare.
