Svensk dotter klassificerad som 36:e offret för Brysselattackerna 2016

Efter terrordåden i Bryssel 2016 har ytterligare ett namn lagts till bland offren. En svensk kvinna, vars namn nu finns ingraverat på minnesplaketten vid Bryssels flygplats, har av belgiska myndigheter erkänts som det 36:e dödsoffret för attackerna, rapporterar belgiska public service-bolaget RTBF.

Kvinnan förlorade sin mor när två självmordsbombare utlöste sina sprängladdningar i flygplatsterminalen den 22 mars 2016. Samma morgon detonerade ytterligare en bomb vid tunnelbanestationen Maelbeek i centrala Bryssel, i en samordnad terrorattack som skakade hela Belgien och Europa.

Modern var på besök hos sin dotter som bodde i Bryssel när attacken inträffade. Dotterns liv förändrades för alltid efter förlusten av sin mor. Tidigare i år tog den svenska kvinnan sitt liv, och de belgiska myndigheterna har nu officiellt klassat henne som ett offer för terrorattacken, med hänvisning till det trauma och den psykiska ohälsa som följde efter moderns död.

Beslutet att erkänna personer som avlidit till följd av trauma efter terrorattacker som officiella offer är ovanligt men inte unikt. Liknande fall har förekommit efter andra terrorattacker i Europa, där psykiska följdverkningar hos anhöriga har lett till självmord eller allvarliga hälsoproblem.

Terrorattackerna i Bryssel 2016 var de dödligaste i landets historia. Totalt dödades 32 personer direkt i attackerna och över 300 skadades. Med den svenska kvinnan inräknad har nu antalet officiellt erkända dödsoffer stigit till 36.

I samband med tioårsdagen av attackerna planeras flera minnesceremonier runt om i landet. Belgiens kung Philippe och drottning Mathilde förväntas delta vid huvudceremonin vid det nationella minnesmonumentet för terroroffer i Bryssel. Representanter för överlevande och anhöriga till offer kommer också att medverka.

Thomas Dermine, Belgiens statssekreterare med ansvar för frågor kopplade till terrordåden, har i ett uttalande betonat vikten av att erkänna även de långsiktiga konsekvenserna av terrordåd: ”Terrorismens offer är inte bara de som dör i själva attacken. Sorgens och traumats effekter kan vara förödande under lång tid framöver.”

Minnesceremonin kommer även att uppmärksamma utvecklingen som skett sedan attackerna. Belgien har stärkt sin säkerhetsapparat och samarbetet mellan olika underrättelsetjänster har förbättrats. Flygplatssäkerheten har skärpts avsevärt, med utökade kontroller och övervakningssystem.

För överlevande och anhöriga har vägen till återhämtning varit lång. En stödorganisation för offer efter Brysselattackerna, ”Life4Brussels”, har arbetat för att förbättra det långsiktiga stödet till drabbade. Organisationens ordförande Philippe Vansteenkiste har tidigare kritiserat myndigheterna för bristande uppföljning och stöd till offer med långvariga fysiska och psykiska skador.

Nyheten om den svenska kvinnans död och hennes erkännande som offer belyser terrorismens långsiktiga konsekvenser. Medan de fysiska såren efter en attack kan läka, kan de emotionella ärren bestå i åratal, något som experter på posttraumatiskt stressyndrom ofta påpekar.

Minnesceremonin vid tioårsdagen kommer att hållas den 22 mars, samma datum som attackerna ägde rum 2016. Ett tyst ögonblick kommer att hållas klockan 07:58, tidpunkten då den första bomben detonerade på flygplatsen.