En patient som sökte vård för bröstsmärtor avled senare på sjukhus efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Enligt Västerbottens-Kuriren förvärrades patientens tillstånd markant under väntetiden på ambulans, vilket resulterade i en tragisk utgång.

Region Västerbotten har genomfört en intern granskning av händelsen och kommit fram till att ambulansutryckningen sannolikt prioriterades för lågt. I sin utredning konstaterar regionen att patienten troligen hade fått bättre vård och därmed större chanser till överlevnad om ambulansen hade anlänt tidigare till platsen.

Granskningen avslöjade även allvarliga brister i regionens rutiner. Det saknades skriftliga riktlinjer för hur prioriteringar ska kunna uppgraderas i akuta situationer när en patients tillstånd försämras under väntetiden. Denna avsaknad av tydliga rutiner kan ha bidragit till fördröjningen i det aktuella fallet.

Sverige har ett system för ambulansprioritering där prio 1-larm avser livshotande tillstånd med omedelbart behov av vård, medan prio 2 och 3 representerar mindre akuta situationer. I detta fall tyder mycket på att patientens symtom initialt bedömdes som mindre allvarliga än vad de faktiskt var.

Hjärtinfarkter är tidskritiska tillstånd där varje minut räknas. Forskning visar att dödligheten ökar med cirka 7-10 procent för varje timme som behandling fördröjs efter symtomdebut. Modern hjärtsjukvård bygger på principen ”tid är muskel” – ju snabbare behandling sätts in, desto mindre av hjärtmuskeln hinner skadas permanent.

Detta är inte första gången som ambulansprioriteringar hamnat i fokus i Sverige. Under senare år har flera regioner brottats med resursbrist och långa väntetider, vilket har lett till debatt om patientsäkerhet och tillgänglighet i den prehospitala vården. Enligt Socialstyrelsens statistik varierar tillgången till ambulanssjukvård kraftigt mellan olika delar av landet, där glesbygdsområden ofta har längre responstider.

Region Västerbotten, som omfattar ett stort geografiskt område med både tätorter och glesbygd, står inför särskilda utmaningar när det gäller akutsjukvård. Med långa avstånd mellan patienter och sjukhus blir korrekta prioriteringar och snabb respons ännu viktigare.

Efter den interna utredningen har Region Västerbotten nu anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för vidare granskning. Detta är ett standardförfarande vid allvarliga vårdincidenter och regleras av lex Maria, som kräver att vårdgivare rapporterar händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada.

IVO kommer nu att granska händelsen i detalj för att avgöra om det förekommit systematiska brister i vården som behöver åtgärdas. Myndigheten har befogenhet att kräva förbättringsåtgärder och kan även rikta kritik mot vårdgivaren om allvarliga fel upptäcks.

Som respons på händelsen förväntas Region Västerbotten se över sina rutiner för ambulansprioritering och utveckla tydligare riktlinjer för när och hur prioriteringar ska kunna uppgraderas. Detta kan innebära nya utbildningsinsatser för ambulanspersonal och larmoperatörer samt förbättrade digitala stödsystem för beslut i akuta situationer.

Patientföreningar har länge påpekat vikten av att ta bröstsmärtor på allvar, särskilt med tanke på att symtomen vid hjärtinfarkt kan variera och ibland vara diffusa. Kvinnor uppvisar exempelvis ofta andra symtom än män, vilket kan försvåra diagnosen.

Händelsen belyser de utmaningar som akutsjukvården står inför när det gäller att göra korrekta bedömningar under tidspress och med begränsad information. Den understryker också vikten av kontinuerlig utvärdering och utveckling av rutiner inom den prehospitala vården för att säkerställa att alla patienter får rätt vård i rätt tid.