Klimatåret 2024 och regeringens klimatpolitik: En sammanfattning
SVT Sápmi’s klimatserie "Klimatförändringar i Sápmi" belyser klimatåret 2024 ur olika perspektiv, med många intervjupersoner som vittnar om oförutsägbara årstider och dess konsekvenser. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver året som en blandning av framgångar och motgångar, med positiva framsteg i svenska budgetförhandlingar men utmaningar på internationell nivå. Enligt Pourmokhtari hindrar internationella oenigheter, särskilt motstånd mot att fasa ut fossila bränslen, klimatarbetet. Serien understryker vikten av att agera snabbare, men de internationella diskussionerna försvårar processen.
En central del av regeringens klimatpolitik är elektrifieringen av Sverige. För att underlätta omställningen till eldrivna lösningar fokuserar regeringen på att stärka elsystemet genom utbyggnad av både vind- och kärnkraft. En utredning om havsbaserad vindkraft presenterades i december 2024, med förslag om att staten ska peka ut lämpliga områden för att sedan auktionera ut ensamrätter till vindkraftsföretag. Detta syftar till att skapa förutsättningar för utsläppsintensiva sektorer att övergå till eldrift.
Regeringen presenterade sin plan för kärnkraftens utveckling redan hösten 2023, med ambitionen att göra Sverige till en ledande kärnkraftsnation. Denna satsning har mött kritik från experter, men regeringen försvarar den som en nödvändig åtgärd för att minska utsläppen. Budgetpropositionen för 2025 avsätter betydande resurser till kärnkraftssatsningen. Pourmokhtari betonar vikten av dessa investeringar, särskilt mot bakgrund av den uppskattade ökningen av utsläpp under 2024.
Regeringens strategi för att hantera klimatförändringarna bygger alltså på en kombination av nationella satsningar och internationellt samarbete. Elektrifiering, med fokus på vind- och kärnkraft, är en hörnsten i denna strategi. Samtidigt erkänner regeringen utmaningarna med att nå internationella överenskommelser om att fasa ut fossila bränslen. Rapporter om ökade utsläpp under 2024 understryker behovet av snabba och effektiva åtgärder.
De oförutsägbara vädermönster och konsekvenser som beskrivs i SVT Sápmi’s serie illustrerar de konkreta effekterna av klimatförändringarna. Dessa vittnesmål ger ytterligare tyngd åt argumenten för en snabbare omställning. Samtidigt framstår de internationella förhandlingarna som en komplex och tidskrävande process. Regeringens utmaning blir att balansera behovet av snabba åtgärder med de realiteter som präglar det internationella klimatarbetet.
I slutändan är regeringens framgång beroende av både nationella och internationella faktorer. Utbyggnaden av förnybar energi och kärnkraft är avgörande för att minska Sveriges utsläpp. Samtidigt är det internationella samarbetet avgörande för att hantera de globala klimatutmaningarna. Regeringens förmåga att navigera i detta komplexa landskap kommer att vara avgörande för Sveriges klimatframtid.
