Israels beslut om Västbanken möter skarp kritik från Sverige

Israel har tagit ytterligare steg som stärker landets kontroll över de ockuperade områdena på Västbanken. I söndags godkände den israeliska säkerhetskabinetten flera nya regler och åtgärder som bland annat kommer att tillåta judiska medborgare att köpa mark i området.

Beslutet har mötts av stark kritik internationellt, inte minst från Sverige. Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, uttrycker skarp kritik mot Israels agerande.

”Dessa beslut representerar ett steg mot en faktisk annektering av Västbanken, vilket strider mot alla FN-resolutioner och internationell rätt,” säger Johansson.

Han anser att Israels agerande är ett uppenbart försök att ta kontroll över områden som landet saknar legitim rätt till enligt internationell rätt och kräver att den israeliska ambassadören kallas till Utrikesdepartementet för att förklara sig.

”Det syftar till att annektera mark som man inte har någon rätt till. Vi kräver att Israels ambassadör kallas upp till Utrikesdepartementet,” fortsätter Johansson.

Sverige står inte ensam i sin kritik. EU:s utrikeschef Kaja Kallas har också fördömt Israels beslut och pekat på att det komplicerar möjligheterna att uppnå en tvåstatslösning, som länge ansetts vara vägen till en hållbar fred mellan Israel och Palestina.

Västbanken har varit under israelisk ockupation sedan sexdagarskriget 1967. Enligt internationell rätt anses israeliska bosättningar på ockuperad mark vara olagliga, men Israel har kontinuerligt expanderat sin närvaro i området, trots internationella protester.

De nya åtgärderna från den israeliska regeringen kommer i en redan spänd tid i regionen. Sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och Israels efterföljande militära offensiv i Gaza har situationen för palestinier på Västbanken försämrats avsevärt. Bosättarvåld har ökat och israeliska säkerhetsstyrkor har genomfört omfattande räder i palestinska områden.

Israels utökade kontroll över Västbanken riskerar nu att ytterligare försvåra framtida fredsförhandlingar. För många bedömare framstår en tvåstatslösning som allt mer avlägsen i takt med att Israel befäster sin kontroll över områden som enligt internationell konsensus skulle utgöra delar av en framtida palestinsk stat.

Svenska Utrikesdepartementet har länge förespråkat en tvåstatslösning och arbetat aktivt i internationella forum för att stödja palestiniernas rätt till självbestämmande. Sverige var 2014 ett av de första västeuropeiska länderna att erkänna Palestina som stat, ett beslut som väckte stark kritik från Israel.

Enligt politiska analytiker kan de nya israeliska åtgärderna ses som ett led i den nuvarande israeliska regeringens mer aggressiva bosättningspolitik. Premiärminister Benjamin Netanyahu, som leder en koalition med flera högerextrema partier, har upprepade gånger gjort uttalanden som antyder planer på att formellt annektera delar av Västbanken.

EU, som är Israels största handelspartner, har upprepade gånger varnat för att ytterligare annekteringsåtgärder kan få konsekvenser för de ekonomiska förbindelserna. Trots detta har internationella påtryckningar hittills inte lyckats stoppa den israeliska expansionen i ockuperade områden.

Det återstår att se hur den svenska regeringen konkret kommer att agera i frågan, utöver att eventuellt kalla upp Israels ambassadör. Traditionellt har Sverige varit en stark förespråkare för internationell rätt och mänskliga rättigheter i konflikten, men landets faktiska påverkansmöjligheter är begränsade.

Många bedömare fruktar nu att Israels senaste beslut kan leda till ökade spänningar och en ytterligare försämrad situation för den palestinska befolkningen på Västbanken, där redan över 700 000 israeliska bosättare bor i strid med internationell rätt.

Dela.

6 kommentarer

Leave A Reply